Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Då vill jag gifva dig den», genmälte Torolf, »i
fall du vill taga emot gåfvan.»
»Det vill jag», sade Erik, »men liten torde
gengälden tyckas dig, då jag lofvar dig min vänskap. Dock
kan väl något väntas af den, i fall jag nog länge får
lefva».
Torolf svarade, det han funne den lönen vida mer
värd än skeppet.
Så skildes de, och konungssonen hade stor fröjd
af deras sällskap.
De sporde sig för hos Tore, om det stämde med
sanningen, att kungen bure afvogt sinne mot Torolf.
Tore ville ej dölja, att han hört det.
»Då vore min önskan», sade Björn, »att du fore
hän till konungen och talade Torolfs sak, ty ett och
samma skall gå öfver oss bägge. Så väl tedde han sig
mot mig, när jag var på Island.»
Då lofvade Tore färden och bad dem söka förmå
Erik, konungens son, att fara med.
När de bragte detta på tal med Erik, lofvade han
att vara deras förespråkare hos fadren.
Därefter gjorde Torolf och Björn en färd om kring
i Sogn, men Tore härse och konungssonen bemannade
det nyskänkta skeppet och foro söder ut till kungen,
den de funno i Hördaland. De togos kärligt emot och
dväldes där någon tid för att finna en läglig stund,
när konungen var i godt lynne.
Så buro de fram sitt ärende till honom. De sade,
att den man kommit till Norge, som het Torolf
Skalle-Grimsson.
»Ville vi bedja dig, konung, att du droge dig till
minnes, hur väl en gång hans fränder tett sig emot dig,
och icke läte honom umgälla det, att hans fader tog hämd
för sin broder.»
Tore talade smidigt, men kungen svarade tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
