Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andvik och upp på stranden där, och Egil gick hem
till Borg.
När man kom under fund med hans bragd,
lastades den af de fleste. Han förklarade, att länge skulle
det ej draga om, innan han gjorde Torolf större skade
och förlust, i fall denne ej ville hafva honom med sig ut.
Då trädde folk emellan, och det vardt till sist så,
att Torolf tog emot Egil, och for han ut med honom
om sommaren.
Så snart Torolf kom om bord, tog han den yxa,
Skalle-Grim lämnat honom, och slungade den i djupet.
Där blef den.
Färden gick lyckligt öfver hafvet, och Torolf kom
till kusten af Hördaland. Han styrde upp mot Sogn.
Här hade under vintren det märkliga timat, att
Brynjolf af sjukdom dött, och hans söner skiftat arfvet.
Tord hade fått Örland, gården som hans fader bott på.
Han hade gått i konungens tjänst och blifvit länderman.
Björn fick sig en annan god och ansenlig gård.
Han hade icke gjort sig till konungens handgångne
man. Därför kallades han Björn höld. Han var mäkta
rik och en stor höfding.
Torolf hastade till honom, så fort han landat, och
Åsgärd, Björns dotter, följde honom hem.
Det var ett fröjdefullt möte.
Åsgärd var den vackraste mö, ståtlig i växten, klok
och i kvinnoid mycket förfaren.
Torolf for hän till konung Erik. När de råkades,
bragte han honom Skalle-Grims hälsning och sade, att
han med tack tagit mot konungsgåfvan. Han bar fram
ett godt långskeppssegel, som han sade att Skalle-Grim
sändt som genskänk. Erik tog med nöje emot det och
bad Torolf stanna hos sig öfver vintren. Han tackade
och tillade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
