Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De konungsmän som rott efter Egil, togo starka
årtag. Två man grepo tag i hvarje åra och måste dock
skiftas med att ro; där var ej häller brist på folk inom
bords. Annorlunda var det hos Egil; ty han hade nu
på skutan blott sjutton män. Konungsskeppet kom alt
närmare in på dem. Då lät Erik sin skuta löpa in i
ett grundt vadsund mellan öama. Tidvattnet hade just
fallit. Der kunde snäckorna ej flyta fram. Så skildes
man åt.
Konungen styrde sedan till baka söder ut, och
Egil for norr ut att träffa Arenbjörn. Han kvad:
»Ned ha härskarns härar
Huggit tio svenner.
Själf från ve och vånda
Varsamt kom jag undan.
Fick en spjutudd fäste,
For frårn mig det vapnet —
Digra spjutet darrat
Djupt i Ketils sida.»
»Röfvarn, som min rikdom
Rånat, gudar straffe!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
