- Project Runeberg -  Marit Vallkulla. Dikt från Dalarne på 1600-talet /
85

(1887) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Och gossarne stickor skära;
de hålla elden vid lif,
och talet ilande rör sig
i kapp med täljande knif.

Man minner hvarann, hur det kändes
nå´ngång en högtidstund,
då tunnbrödskakan blef njuten
barkfri och stor och rund.

Och flickor och gossar glamma;
de blanda sitt lifvande skratt,
och anlet, tärda af hunger,
få rodnad i vinternatt.

Om sällsamma ting och syner
snart orden dämpade gå —
nu är, som om alla vore
fjärran och här ändå.

De alla Blåkulla gästat:
hvad underlig, ljuflig glans!
På blanka tiljor vid midnatt
de hvirflat i dårande dans.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:31:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baumarit/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free