- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
42

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gunnhilds list.



Konung Erik Blodyx, Harald Hårfagers son, kom som
ung under en härfärd till Finnmarken.

I en jordkoja funno där hans män en kvinna, den
vackraste de någonsin sett.

“Jag heter Gunnhild", sade hon; “min fader, Össur Tote,
bor i Hålågaland. Här har jag varit fór att undfå
trolldomsvett af två finnar, som äro de visaste här i Marken. Nu äro
de ute på jakt, och båda vilja de äga mig. De äro så kloka,
att de kunna följa spår som hundar både på barmark och på
skare. Så flinkt löpa de på skidor, att intet kan undkomma
dem, hvarken människor eller djur, och allt hvad de skjuta
på, träffa de. De hafva förgjort alla människor, som här
kommit i deras närhet; om de varda vrede, vänder sig jorden
kring fór deras ögon, och om de då varsna något lefvande,
nedfaller det dödt. Nu fån I fór ingen del komma i deras
väg, utan vill jag gömma eder här i huset. Sedan skola vi
försöka att få dem dräpta.“

Härtill samtyckte de.

Så snart hon gömt dem, tog hon fram en linnesäck, hvari
fans aska, och denna strödde hon både utanför och inne i
kojan.

Kort därefter kommo finnarne hem och sporde, hvem det
var, som kommit. Hon svarade, att ingen kommit; men detta
tycktes dem underligt, ty de hade vädrat spåren ända fram
till hyddan, men sedan hade de mist dem.

De gjorde upp eld och lagade sin mat. När de voro
mätte, tillredde Gunnhild sin bädd.

Förut hade det under nätterna så tillgått, att de af
svartsjuka vakat öfver hvarandra, medan den sköna kvinnan sofvit.

Nu sade hon till dem:

“Kommen hit och hvilen hos mig, en på hvarje sida!*

Häröfver blefvo de mycket glada. De lade sig i bädden,
och hon höll en arm om hvarderas hals.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free