Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så stora ögon — röda
af kökets rök — han gjorde,
när han till marken sträcktes.
“Det vet jag, att belackarn,
som äljes hela dagen
skall magra tegar gödsla —
den sotigt fule stackarn
nu som en hund vardt slagen.“
* *
*
Ett annat uppträde mellan skalden Kormak och denne
Narve omtalar Kormakssagan sålunda.
När Stengärds bröllop med den store kämpen
Holmgångs-Bärse oförmodadt stått, red Narve hän till Kormaks
gård för att meddela honom nyheten.
Här var Kormak sysselsatt med att föra upp en vägg.
Han slog den samman men en träslägga.
Narve red fram med sköld på arm och svärd vid sida.
Han satt rak i sadeln, men blicken lät han, som en förskrämdt
djur, irra åt alla håll.
“Hvad nyheter, Narve?“ sporde Kormak, “säg mig, hvad
män det var, som gästade eder i natt!“
“Små äro nyheterna“, svarade han, “men gäster hade vi
nog af.“
“Hvilka voro gästerna?“
“Där var Holmgångs-Bärse med ett följe af sjutton man.
Han höll sitt bröllop där.“
“Hvem var bruden?“
“Bärse fick Stengärd Torkelsdotter, och hon sände mig
hit för att säga dig den tidenden, så snart de andre dragit
dädan.“
“Alltid hafver du ondt att förkunna!“
Han sprang emot honom och gaf honom med släggan
ett slag på skölden, så att den for in på bröstet, ref däri en
skråma och slog en bulnad i pannan.
Narve föll af hästen, som lopp sin väg med skölden.
Kormaks broder Torgils, som var tillstädes, menade, att
det var väl hårdt gjordt, men Kormak svarade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0154.html
