- Project Runeberg -  Nordmannaskämt. Efter medeltida källor /
149

(1895) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


“Jag ville, broder,
att Torvald kände
just samma kyla
i denna stund,
men lat han ligger
invid den ljusa,
den varma husfrun
i ljuflig blund.“


*     *
*



Vid utseglingen från Norge fingo de hårdt väder med
väldig sjögång, så att segelstången brast itu.

Då kvad Kormak:

“När det vildsint stormar
i Solundarsundet,
skeppsrån springer sönder
invid lömska grundet,
bär jag modet uppe;
men han, Torvald, mister
sitt, när blott den dumbens
gödselkärra brister.

“Nu på lugna gården
fege husherrn glädes,
hafshäst [1] ej han rider,
fuktig färd han rädes.
Dessa vågor skulle
skräck i honom sätta —
hvad han skulle darra
inför dån som detta!“


Då de kommit ut på hafvet, var vädret alltjämt hårdt;
och en gång, när böljorna slogo öfver skeppet, så att männen
blefvo våta, kvad Kormak en visa:

“Tinten, veke skalden,
aldrig sett en bölja


[1] Skeppet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordman/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free