- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
33

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jökul hornet, såg ned däri och tyckte det vara tarfligt
drucket. Därefter slog han till Fullstark med hornet, men
denne satte ögonblickligen sin knytnäfve i hans näsa, så
att den krossades och tänderna röko ur munnen.

Då vardt åter ett vildt oväsen. Men Gerröd befallte,
att man ej finge göra ett stort rykte af, att man skilts åt så
där ovänligt; hvarpå båda slagskämparne strax förliktes;
och Grim hin gode bars ur salen.

En stund därefter kom en man gående in i hallen.
Alla förundrade sig öfver hans litenhet.

Det var Torsten den hushöge.

Han gick fram till konung Gudmund och anmälte, att
hästarne voro sadlade. Kung Gerröd sporde, hvad det
där var för ett barn, och Gudmund svarade:

»Det är en liten sven, som Oden sändt mig — en
härlig klenod. Han kan åtskilliga lekar, och finnen I
honom användbar, så vill jag skänka er honom.»

»Han ser ovanligt dugande ut», sade kung Gerröd;
»och vill jag gärna se prof på hans händighet — lek nu
någon liten lek för mig!»

Då tog Torsten sin sten och knackade med stålbrodden,
där det var hvitt, och genast kom en hagelskur så
strid, att ingen vågade vända ögonen emot den, och så
mycket hagel hopade sig i hallen, att det nådde folket
upp till anklarne.

Konung Gerröd skrattade godt åt denna lek.

Sedan knackade Torsten på stenen, där den var gul,
och det kom solsken, så varmt, att allt haglet smälte inom
kort. Därpå fylldes salen med ljuflig vällukt, och konung
Gerröd förklarade Torsten vara en sanskyldig konstnär.

Ännu en lek hade han kvar, sade han; den kallades
svängleken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free