- Project Runeberg -  Nordmannamystik. Bilder från nordens forntid /
76

(1898) [MARC] Author: Albert Ulrik Bååth
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motiv, som föranleda en människa att gå igen och visa
sig för de efterlefvande.

Somliga människor uppenbara sig efter sin död på
jorden endast därför, att de på ett eller annat sätt störas
i sin hvila af de efterlefvande; men så snart de återfå
densamma, komma de ej mera igen.

Det berättas om den i sagorna ryktbara, isländska
kvinnan Gudrun Osvifversdotter, om hvars drömmar vi
framdeles komma att berätta, att hon på sin ålderdom
blef mycket gudfruktig. Hon var den första kvinna på
Island, som lärde sig Saltaren och hon tillbragte en stor
del af natten med bön i kyrkan.

Hennes sondotter, den unga Herdis, var henne då
ständigt följaktig; ty Gudrun älskade henne mycket.

En natt drömde denna Herdis, att en kvinna kom
till henne, klädd i en yllekappa, och hennes utseende var
ohyggligt. Hon talade så till henne:

»Säg din farmoder, att jag icke kan tåla, att hon så
där hvarje natt trampar ofvanför mig och utgjuter så heta
tårar på mig, att jag känner dem bränna mig. Till dig
säger jag detta, enär jag bättre kan lida dig, fastän också
vid dig låder något underligt; ja, jag skulle kunna hålla
af dig, om icke Gudrun stode i vägen.»

Därpå vaknade Herdis och berättade för Gudrun sin
dröm, hvilken denna ansåg som ett godt varsel.

Nästa morgon lät hon upptaga några tiljor ur kyrkogolfvet
å den plats, där hon plägade knäböja, då hon bad,
och hon lät gräfva därinunder. Då fann man några fula,
blå ben; ett bröstsmycke och en stor trollstaf.

Häraf kunde man se, att det var en vala eller
hednisk spåkvinna, som där blifvit begrafven.

Benen blefvo bragt a till en aflägsen plats, där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:32:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/baunordmy/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free