Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vän eller fiende iakttog liknande egenskaper, trodde man
sig ej kunna klarare beteckna dessa än genom att jämföra
dem med just de djur, som syntes så oförtydbart vara
deras lefvande inkarnationer.
Djurgestalten blef alltså den nya hamn, hvari människosjälen
— fylgjan — troddes draga ut på sina färder
genom drömmarnes land.
Den fornnordiska drömfaunan är synnerligen
rikhaltig och är i nästan hvarje saga företedd genom ett
eller flere exempel.
Bland vilda däggdjur, i hvilkas skepnad fylgjan klädde
sig, märka vi: vargen eller ulfven, skogsbjörnen och
isbjörnen, svinet och hjorten, räfhonan, läjonet och leoparden.
Uppträdde hon som tamt däggdjur, kunde hon vara
oxe, tjur, häst eller valp.
Kom hon flygande i fågelhamn, syntes hon som örn,
korp, lom, svan, hök eller falk.
Hon kunde äfven visa sig som orm och drake. —
Se här några exempel på
fylgjadrömmar.
Då det blef Orvar Odd en gång vägradt att göra en
färd till Bjarmaland tillsammans med sin broder Gudmund
och deras frände Sigurd, lämnade han dem i vredesmod,
och de lågo sedan en hel månad med sina skepp under
ön Rafnista utan att få vind.
En natt jämrade sig Gudmund i sömnen. Man talade
om, att man borde väcka honom, men Sigurd menade, att
han först borde drömma den dröm, han hade, till slut.
När han vaknat, sporde Sigurd: »Hvad drömde du,
frände? Det lät, som om du hade det så svårt.» Och
Gudmund svarade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
