Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Förhållandet mellan tyskar och gotländingar i Visby före och efter 1288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver landsbygdens och konungamaktens sträfvanden
att motarbeta stadens isoleringsförsök kastar den nämnda
Af de anförda källorna kunde Strelows uppgift med skäl betviflas,
om ej de nämnda annalerna i själfva hufvudsaken bestyrkte den. Men
att de göra det bevisar; att Strelow vid framställningen af denna detalj
liksom vid så många andra i 1288 års händelser (se ofvan) haft
vittnes-gilla källor, om han också det oaktadt utstofferat vissa partier af sin
skildring med egna påfund.
Hur skola då de stridiga uppgifterna förklaras? En undersökning
af murarna, sådana de ännu till stor del finnas i behåll, ger förklaringen.
De olika uppgifterna syfta på olika delar af murarbetet. Det är
nämligen tydligt och har af flera framstående fackmän blifvit framhållet,
att ringmuren kring Visby tillkommit på olika tider. Se Brunius,
Gotlands konsthistoria, I, s. 285 ff., Bergman, Wisby, s. 57, H.
Hildebrand, Visby ocb dess minnesmärken, S. 121 ff. (det sista arbetet är äfven
försedt med förträffliga illustrationer). Brunius och Bergman antaga, att
den s. k. gamla muren tillkommit fore (och strax före) 1288 och att
denna sedan kort efter nämnda år förstärkts. Däremot ha icke tornen
då tillkommit (Brunius, ibid. s. 286). Hildebrand har en från dessa
forskare bestämdt afvikande åsikt,. och då de resultat, till hvilka han
kommit, i vissa punkter ställa sig ogynnsamt till dem, som jag i denna
afhandling framlagt, måste jag ingå på en närmare granskning af dem.
Hildebrand förkastar hvad källorna angår helt och hållet Strelows
uppgifter. Annalemas vittnesbörd har han ej anlitat. Såsom den enda
historiska uppgiften om stadsmuren anser han därför
underkastelseurkundens (s. 130). Jag har redan försökt gifva Strelow rätt att vittna i
denna sak och det just på grund af annalernas öfverensstämmelse med
honom.
Hildebrands åsikter äro i korthet. Den gamla muren, den lägre,
med tinnar försedda, "är icke obetydligt äldre än år 1288, den tillhör kanske
århundradets början»Marktornen» ha byggts samtidigt med den gamla
muren, ehuru de troligen förändrats och förhöjts sedermera. Den nya
muren är en förstärkning af den gamla, i samband med den ha
»häng-tornen» tillkommit. Dessa tillbyggnader ha afslutats före 1288 (s. 132.
Om gamla och nya muren, marktorn och hängtorn, se illustrationerna
75 och 81).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
