Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 8 -
Han talte unionssprog.
I førstningen syntes far han var frydefull å
se på. Han storlo når han fortalte om hvordan
han føk omkring over det hele «så skjegget
sprutet til alle kanter».
Far likte ikke å bli kalt «Herr Diktare». Men
Anderson var ikke til å rokke.
«Herr Björnson är Diktare. Fa’nl Och vad
är de andra? Rakt ingenting. Endast bönderl»
Far mente at bønder ikke hørte inn under
begrepet «ingenting».
«Det är som jag säger, Herr Diktare. Bönder
är rakt ingenting. De går i ett med jorden.
Uten höge idealen. Hundra djävlar kan inte
ändra d e t.»
Vi lo iblandt av den svensken så vi stod
krokete, Lina og jeg.
Og penger?
Mor var fortvilet:
«Gud, Bjørnstjerne, den mann ruinerer oss før
vi ser en tønne korn av vårt egetl»
«Dette koster mange penger. Det er sant det,
Karoline. Men så kommer det igjen. Og så
lenge klarer vi oss. Og tenk slik en gård det
blir!»
Lina påstod, at Anderson var gal. Hun for»
sikret, at hun hadde sett ham i bare skjorten
bak drengestuen en natt. Han hadde brukt sig
halvhøit på en diset fullmåne, som spådde regn.
Hyttet med knyttneven:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
