Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i analogi med tingen. Nu finna vi i naturen väl en mångfald af
bestämningar, men intet egentligt eller sjelfständigt subjekt, som
har bestämningarna. -Man måste höja sig öfver naturen och till ett
betraktelsesätt, som icke är objektivt, för att finna det sjelfständiga
subjektet för bestämningarna. I naturen och hos tinget finnes väl
ett konstant och nödvändigt, men det är icke subjekt för
bestämningar utan endast egenskap eller bestämning. Och det, som der
synes vara subjekt för bestämningar, upplöser sig vid en strängare
undersökning i en tillfällig och växlande mångfald af nya
bestämningar eller egenskaper. Nu är det visserligen sannt, att Plato har
riktat uppmärksamheten på det inre, på menniskan eller hennes ande.
Men han har dock icke undersökt subjektet eller personen såsom
sådan utan *endast dess bestämningar eller egenskaper, hvilka han
har indelat i olika arter. Plato har undersökt och betraktat innehållet
i sjelfmedvetandet, men icke sjelfmedvetandet sjelft, som har
innehållet. Han har icke fattat sjelfmedvetandet sjelft såsom det
sub-stantiela. Sjelfmedvetandet framstod för honom såsom ett tillfälligt
och växlande. Det substantlela såg Plato i det objektiva, i vara,
realitet eller väsenhet. Eller, det substantiela var för honom
begreppet eller ideen såsom identisk med sitt objekt eller det varande,
emedan ideen for honom framstod såsom det konstanta, väsentliga
och nödvändiga. Men detta vill med andra ord säga, att Plato har
betraktat bch behandlat menniskoanden i analogi med ett objekt
eller ting. Han har indelat och klassificerat menniskoandens
mångfald, egenskaper och bestämningar, på samma sätt som man förfar,
då tinget är föremål för betraktelse, men han har icke fixerat den
reela enheten i mångfalden, substansen, som uppbär egenskaperna,
eller subjektet, som har bestämningarna, ty detta kan endast vara
personen såsom sjelfmedvetande och viljande. Plato har följaktligen
icke betraktat allt ur personlighetens synpunkt. Han har visserligen ock
betraktat det högre innehållet hos menniskoanden i och för sig sjelft,
men endast såsom ett förnummet eller varande och icke såsom sjelft
varande subjekt för förnimmelser. Ideema äro enligt Plato icke
subjekter utan objekter, ehuru andliga objekter, i motsats mot de
materiela och sinliga objekter, som existera inom den ändliga
tillvaron. Plato tillägger visserligen ideerna lif, själ och förnuft, d. ä.
PoctritM skrifter, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
