Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett fullkomligt, ett positivt vara i ett positivt varande är så långt
ifrån att innebära någon motsägelse, att det tvärtom är tanken om
ett ens realissimum, d. ä. ett väsen, som eminenter är allt det, som
de ändliga väsendena, hvart och ett i sitt slag, endast äro till en
viss grad eller på ofullkomligt sätt. Endast om bestämningen
innebure negation af vara eller lif vore en motsägelse för
handen, ty bestämningen innebure då negation och inskränkning af
det hela.
Äfven i sin uppfattning af Gud och hans förhållande till det
ändliga intager L. en teistisk ståndpunkt. Men han har dock icke
upptagit och fasthållit allt, som är väsentligt för en teistisk
ståndpunkt i filosofien. Han har tvärtom låtit förleda sig till upptagande
af vissa empiriska synpunkter och analogier, som, om de i sin
stränghet uppfattas och genomföras, måste verka förstörande på hela
hans ståndpunkt.
Gud har enligt Leibniz en distinkt och konkret uppfattning af
allt, vbåde det möjliga och det verkliga, både det förgångna,
närvarande och tillkommande». Men ehuru allt, som Gud förnimmer,
är possibelt eller möjligt, när hvart och ett betraktas i och för sig,
sa är det dock icke kompossibelt eller möjligt när allt ses i sitt
sammanhang. För Guds förstånd voro alla möjliga eller possibla
verldar gifna, men af dessa var en den bästa eller kompossibla.
Enligt denna lära finnas sålunda motsatsförhållanden i Guds
förstånd. De många möjligheterna äro hvarandra motsatta och alla
de hvarandra motsatta möjligheterna utgöra en motsats till det
kompossibla. Begreppen i Guds förstånd äro sålunda fattade i
analogi med menniskans empiriska begrepp. Och i Guds förstånd ingår
härmed äfven det föränderliga och tillfälliga eller det, som kan vara
och förnimmas på olika sätt. Härmed har L. tillagt Gud äfven det,
som motsvarar våra konfusa förnimmelser eller verseblifningar och
fantasier. Detta allt är ofullkomligheter hos Gud. Gud har
distinkta förnimmelser om den ändliga tillvarons mångfald och om
alla grader och former, som tillhöra denna. Häraf följer, att Gud
måste hafva begrepp äfven om det lägre, inskränkta och
ofullkomliga, emedan äfven detta hör till begreppet om vår ändliga verld.
Eller, i naturen finnes ett, som är nödvändigt, lagar och former,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
