Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äfven Boström har genom mångfaldiga argumentationer vid
sina läror om lifvets oeh sjelfmedvetandets identitet, om det rena
lifvet såsom det första och enklaste i universum, om att allt, som
är, är lifvets eller sjelfmedvetandets former, och om vara och
förnimmas såsom i sak betecknande detsamma o. s. v., visat
riktigheten af Fichtes här angifna ståndpunkt. Men i öfrigt har Boström
ingenting väsentligt med Fichte gemensamt. Äfven Fichte har
visserligen en rationel sedelära, men hans rationela sedelära har
ingen grund i hans teoretiska filosofi och är dessutom framstäld
endast i negativ form. Det sedliga lifvet har enligt Fichte intet
ändamål. Sedligheten är icke enligt Fichte en utveckling till ett evigt
lif i Gud. Och då Fichte nekar Guds personlighet, så har han
ingen yttersta grund för sedligheten och intet absolut mått för lifvet
och det goda, hvaraf följer, att sedligheten slår öfver i ett stoiskt
högmod. Alla de antaganden, som Fichte, sedan han hade uppstält sina
bevis för en idealistisk ståndpunkt i filosofien, antingen sjelf gjorde
eller ock okritiskt upptog från sina föregångare, äro falska samt
stridande mot den idealistiska ståndpunkt, för hvilken han hade
uppstält giltiga bevis. Sjelfmedvetandet är väl sjelfständighet, men
icke sjelfverksamhet. Om sjelfverksamhet betyder utveckling, hvilket
dock icke är förhållandet hos Fichte, så är utvecklingen form endast
för det ändliga lifvet. Fichte upptog vidare ifrån Locke, att
sjelf-medvetandet ursprungligen är tomt på allt innehåll och att
innehållet uppkommer, ehuru icke genom intryck af en kroppslig verld,
såsom Locke antog, och icke heller af ett ting i sig, såsom Kant
lärde, utan genom en inre dynamisk produktion. Men det finnes
intet tomt sjelfmed vetande. Vare sig sjelfmedvetandet är oändligt
eller ändligt, så är* det konkret bestämdt och detta genom
bestämningar, som sjelfva äro vare sig absoluta eller relativa väsenden.
•Fichtes subjektiva idealism och panteism blifva härmed vederlagda.
Intet innehåll kan uppkomma. Ingen vetenskaplig metod kan vara
genetisk och konstruktiv, så att väsendena och deras bestämningar
skulle uppkomma derigenom, att de tänkas. Äfven filosofien har att
utgå från det omedelbart gifna eller från den inre och yttre
erfarenheten, att genom analys leda sig till hvad som i henne egent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
