Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kärlek, såvida ett begär, som går ut på personlighetens bibehållande
och fullkomnande, kallas kärlek. — Hvad hennes functioner såsom
sådana beträffar, så kunna dessa efter det ändamål, som de afse,
indelas uti: a) theoretiska eller sådana, som förnämligast åsyfta
kunskapsförmågans sysselsättning och utbildning, utgörande det sinliga
kunskapsbegärets speciela bestämningar. Dessa betraktas
hufvud-sakligen ifrån den theoretiska sidan och räknas derföre till den
theoretiska förmågans yttringar; b) cesthetiska eller sädana, som
förnämligast åsyfta inbillningskraftens lifliga och angenäma sysselsättning,
men icke omedelbart ett förändrande af menfiskans organism eller
yttre förhållanden, hvarföre de också hänföras till aesthetiska
förmågan; c) egentligen practiska eller sådana, som for den sinliga
men-niskans utbildning förnämligast åsyfta ett förändrande antingen af
hennes kropp eller ock af hennes yttre omgifningar och
förhållanden. De allmänna charactererna af dessa yttringar äro ofvanföre
(§ 24 anm.) angifna.
De sinliga begären i inskränkt bemärkelse eller de egentligen
practiska, hvilka, såvida de öfvergå till yttre verksamhet, äfven
kallas handlingar i lägre bemärkelse, men i annat fall blott begär,
lustar, önskningar etc., characteriseras i allmänhet derigenom, att de
1) äro practiska eller till den nämnda förändringen tenderande
functioner; 2) att de ifrån den theoretiska sidan betraktade äro
föreställningar (mer eller mindre yttringar af medvetande) om det, som
be-gäres; 3) att deras syftemål alltid är något individuelt — en
förändring, som förnämligast afser ett enskildt behof, fastän detta icke
nödvändigt behöfver vara omedelbart närvarande. Genom den
andra af dessa characterer och genom friheten skilja de sig ifrån de
djuriska begären; genom den tredje, äfvensom genom frihetens lägre
form, skilja de sig* ifrån det lägre viljandets functioner.
För öfrigt äro de sinliga begären, efter olika indelningsgrunder,
af flera slag såsom: a) positiva (eftersträfvande) och negativa
(skyende), med afseende på huruvida de åsyfta uppnående af en
behaglig eller befrielse ifrån en obehaglig känsla; ty känslan är äfven här,
ehuru med klarare medvetande, oftast den bestämmande; b)
bestämda och obestämda eller vaga, med afseende på den större eller
mindre klarheten i föreställningen om det, sora begäres; c) natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
