Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med detta, hvarföre hon ock i och för sig är den ursprungliga och
högsta förmågan, till hvars fulländande de öfriga tjena som medel.
Indirekt eftersträfvar menniskan samma mål såsom praktisk förmåga
och verksamhet, och såsom sådan visar hon sig, då hon
företrädesvis arbetar på att förändra sin lägre och yttre natur, så att den så
mycket som möjligt blir öfverensstämmande med den högre och
inre, hvarigenom hon långt ifrån att hindra tvärtom befordrar
andens högre utveckling och sjelfmedvetande. Ty menniskoanden är
en enhet af inre och yttre bestämningar, och den fullkomliga
andens form är samstämmighet och harmoni mellan dess
bestämningar ; der denna harmoni finnes, får andens verksamhet karakteren af
frihet och obundenhet, der den saknas, blir verksamheten deremot
bunden och tryckt. För Öfrigt förnimmer vår ande icke någonting
annat än det, som han har närvarande på en gång såsom ett inre
och ett yttre, hvarom mera framdeles.
Vidare, emedan den teoretiska verksamheten åsyftar andens
högre sjelfmedvetande och klarhet, så måste den gå ifrån det
dunklare till det klarare d. v. s. från det yttre till det inre; tvärtom
förhåller det sig med den praktiska verksamheten, hvars ändamål är
att ombilda det yttre till öfverensstämmelse med det inre. Derföre
fulländas äfven den förra verksamheten hufvudsakligen genom
abstraktion, den senare åter genom determination’); och ehuru rörelse
och förändring ingå i båda, framträda och röja de sig dock mest i
den praktiska verksamheten, hvarföre denna också företrädesvis
betecknas såsom aktiv, den andra åter såsom komtemplativ.
Emellertid är den ena verksamheten icke så motsatt den andra, att icke
båda i ett och samma ögonblick kunna förekomma hos anden, ehuru
såsom olika momenter af dess totala verksamhet;, vi kunna
nämligen på en gång tänka, promenera och tala, o. s. v. Snarare kan
man påstå, att anden i hvarje moment af sitt lif är verksam på
båda sätten, ehuru mera eller öfvervägande på ettdera. Ingenting
hindrar derföre. att betrakta hvaije teoretisk verksamhet såsom
praktisk, och hvarje praktisk tvärtom såsom teoretisk, ty menniskoanden
är aldrig verksam utan att tillika vara förnimmande, ej heller
någonsin förnimmande utan att tillika vara verksam2), hvarföre den också
i sin helhet kan betraktas såsom en verksam teori eller en
kontem-plativ praxis. Slutligen och i förbigående vilja vi anmärka, att de
särskilda funktionerna inom hvardera förmågan hafva en olika
dignitet, som naturligtvis förnämligast bör uppskattas efter graden af
klarhet eller aktivitet hos sjelfva den förmåga, af hvilken de äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
