- Project Runeberg -  Skrifter / Del 1 /
380

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

aldrig att begå några brott. Dessutom kan väl ej Staten rätteligen
företaga sig att stifta lagar för sädana, om hvilka han just
förutsätter, att de ej skola efterlefva dem; ty Brottslingar kallas endast de
Statsmedlemmar, som tänkas förfara på detta sätt. Kort sagdt:
’ CriminaMagarne äro stiftade blott för Staten sjelf och hans Organer
d. v. s. för hans Åklagare, Domare och Verkställare; och deras
bestämmelse är att uttrycka, huru han uti och genom dessa vill gå
till väga, i händelse hans förnuftiga ändamål af någon motverkas.

5. Men äfven de öfriga lagarne i Staten, och särskildt de
Civila för rättstvisters slitande, angå icke directe eller omedelbart de
privata medborgarne, och äro således ej eller stiftade för dem. De
äro i sjelfva verket endast normer för Statens verksamhet att vinna
och bibehålla sin förnuftiga form eller sina medlemmars organiska
sammanstämmighet, så att hvar och en har sin bestämda rätts- eller
verksamhets-sphasr. Också gälla de derföre omedelbart för honom
sjelf, och dernäst medelbart för hans dömande Organer, hvarfcire
ock dessa egentligast äro förbundne att känna dem och att derefter
reglera sin offentliga verksamhet. Statens privata personligheter
deremot följa antingen ingen förnuftslag eller endast sin egen,
hvil-ken ligger i deras Förnuft och kallas den moraliska eller Sedelagen.
De kunna ock alltid efter behag afgöra sina rättstvister på egen
hand, om de ej vilja hänskjuta dem under Staten, och de hafva
följaktligen åtminstone i detta fall ingenting att göra med Statens
lag. Men detsamma gäller ej mindre, om de finna för godt att
begära Domarens afgörande; ty de begära då icke sin egen
verksamhet, utan Statens genom Domaren, och endast för den, som är
verksam, gifves det någon lag. (Jemf. §§ 2, 3).

6. Att Statens lagar äro hans egna och icke den enskilda
medborgarens, visar sig äfven, om man betänker, att de för denna
senare äro hvad man kallat hans Rättslagar, och att dessa af ålder
varit bestämda såsom för honom blott negativa eller förbjudande.
De kunna visserligen till uttrycket synas positiva, t. ex. betala din
skuld, utgör dina utlagor o. s. v., men detta vill säga m. a. o.
förhåll icke din fordringsegare hans fordran, förneka ej Staten hans
nödiga medel, och förnärma icke på sådant sätt hans rätt. I
allmänhet hänvisa alla så kallade Rättslagar på en annans rätt eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:33:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/1/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free