Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deremot aldrig skryta af Konungarne Fredric och Adolf Fredric.
Likaväl voro de senare just sådana regenter, som den äkta Libera*
listen vill hafva dem; ty de läto både sig sjelfva och Staten styras
af det så kallade Folket, och de höllo äfven ibland till godo
spar-lakanslexor af detta, när det råkade att vara onådigt. Deremot
voro de förra Män, som visste, hvad det vill säga att regera, och
äfven i detta afseendet utöfvade sina rättigheter, utan att några
sparlakanslexor då kommo i fråga, äfven om mången gång icke just
allt var så på bästa vis. Under dessa skötte ock Folket mest sina
egna angelägenheter så väl emellan som under Riksdagarne, och
öfverlemnade beskedligt Statens regerande åt regenterne. Men under
de bägge omnämnde Skenkonungarne agerade det icke blott herre
hemma i huset, utan klädde sig äfven i — vapenrustning, och gick
på egen hand ut i fält. — Frågas nu, under hvilka det hade sina
ärofulla dagar, och under hvilka det visade sig i sin förnedring? —
• *
Slut-anmärkning. Då Författaren första gången utgaf sina här
återigen aftryckta satser om Lag och Lagstiftning, förestälde han sig
icke, att de skulle blifva föremål för någon annan censur eller
granskning, än den academiska. Likväl inträffade mot all förmodan, att
de väckte alarm i det liberalistiska lägret, ocfi att de derifrån
an-föllos med all den fula olåt, som ifrån det hållet är så vanlig. Hvad
kunde nu härtill vara orsaken, då satserne icke innehöllo någonting
polemiskt, utan endast utredde några allmänna begrepp?
Författaren trodde i början, att det blott var ett utbrott af den
missbelåtenhet, som måste vara naturlig hos den sjelfkära okunnigheten, då
den så der fick se sina politiska opinioner och tendenser, hvilkas
rigtighet den ditintills ansett för axiomatisk, blifva bestridda och
kullkastade af en Lärare i vetenskapen. Också tog Författaren
derföre ingen vidare notice om hela alarmet, utan betraktade det
såsom någonting för honom fullkomligt främmande. Sedermera
fästades likväl hans uppmärksamhet på en sak, som utan tvifvel har
en allvarsam sida,’ och derföre här icke bör lemnas obemärkt. I en
Tidning, hvars Redaction är likaså beryktad för sin obetänksamhet,
som för mycket annat, läser man med tydliga ord följande: »Att
en representativ eller constitutionel Monarchi är en god
öfvergångs-form, är onekligt; men i tidernas fullbordan, när menskligheten
hunnit en högre mognad, så är möjligen ett ännu friare regeringssätt
mera passande med frihetens idé». Vi hafva således ibland oss ett
parti, som icke tillerkänner den constitutionela monarchien någon
högre betydelse och giltighet, än den att vara en öfvergångsform ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
