Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förklaring af verldsformen. — Motsats af himmel och jord, varmt
och kallt etc. Periodiska verldsbildningen.
II. Anaxagoras från Clazomense 500—428, lefnad, vistelse i
Athén 456—431. — Lärjungar. — Skrift: ntql (pvaewg; deraf
(pvoi-xög och vovg. — Spec u lat i va grundsatser och förhållande till eleaterna.
1) Urväsendet: tvåfaldigt (dualism): a) ‘OfiotofiéQecai, det
passiva, bildbara elementet, neQiéxov ra ofioiofisgrj otoixela - qvalita*
tiva, oändligt många, små och osynliga atomer. — *Hv ndvra åfiov
XQijfiaia och-ndvra laa aeC. — b) Novg, verldsförnuftet, den
ac-tiva principen för verldens form, närmare bestämd såsom
oföränderlig, ren, enkel, homogen, sjelfverksam, kännande och
genomträngande allt. »Novg åiexo 2) Universi formprincip: förnuf-
tets verksamhet att försätta urelementet i nsqtxwqritug, hvaraf
anö-xQictg och avyxQiacg, dock endast inskränkt och relativ: év navzi
navta, det öfvervägande ger benämningen. Föröfrigt blott en verld
och en — successiv — verldsbildning, utan tomt rum. 3) De
särskilj da tingens a) bildningsordning: 1) luft, aether; 2) motsatserna
af det glesa och täta, det varma och kalla, ljusa och dunkla; 3)
stjernor, jord etc.; b) mekaniska förklaring ex causis proximis; —
Platos och Aristoteles’ erinringar; c) beherskning genom själen, som
utgår från vovg och fattar det sanna förnämligast genom förnuftet.
Anm. 1) Huruvida är A. Theismens upphofsman? 2)
Arche-laus Physicus från Lampsacus.
III. Empedocles från Agrigent omkring 440. — Lefnad,
character och politiska förhållanden. — Sagor om hans död. Lärodikt
neqi g>voewg. Hans anseende såsom yoiys. — Hans läras
förhållande till andras. — Hans speculativa grundsatser.
1) Universi realprincip: fyrfaldig =» de 4. elementema = Qit/ou till
allt, hvilka E. dock ibland begagnar såsom 2:ne: Elden> det activa,
de 3:ne öfriga, det passiva. - - Deras ursprungliga enhet i 2q>aZQog.
2) Universi formprincip: tväfaldig: velxog och (p 1 Xiaf hvarigenom
elementernas afsöndring och blandning i skiljda förhållanden. — Prin- «
ciperna således 6. — Jemförelse med Heraclit och nyare physici. 3)
De särsktljda tingen a) uppkomma genom velxog ur OipaZqog, der
alla elementer ursprungligen äro i salig förening genom (pilia,
och dit de äfven periodiskt återvända; b) bestå genom <piXCat prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
