Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Problemer: I) att bestämma såväl principium cognoscendi, som
principium essendi rerum; 2) att bestämma menniskans högsta
goda eller réXog; 3) att på de angifna principerna uppföra ett
vetenskapligt system.
Socrates.
469—400.
1) Hans föräldrar, bildning, husliga och politiska vandel. 2)
Hans character, socialitet och förherskande dygder. 3) Hans
undervisningsverksamhet och anledningarna till hans död. 4) Hans
betydelse, såväl för den grekiska och menskliga bildningen i
allmänhet, som för den speculativa bildningen i synnerhet.
I. Socrates’ ISrosStt: a) ironi, maieutik och induction under
förutsättning, att det sanna ligger outveckladt i förnuftet och kan
fattas genom begreppets utvecklande och förtydligande, b) Häraf
lärosättets negativa och positiva sida, äfvensom dess rigtning på
det allmänna såsom mål; samt likaså naturens blott teleologiska
betraktande,
II. Sooratiska läror: 1) allt har ett af förnuftet bestämdt
ändamål, hvilket är det goda. 2) Det goda för menniskan är svnqa^Ca
(icke evivxCa). — Skiljnaden från Sophisterne. 3) Vilkoret för dess
uppnående: sjelfkännedom och sjelfbeherskning (frihet). — Socrates’
cUemon. 4) Hvarje dygd är q>Qovrjoi$. — Ingen är
ond med frihet Aristoteles’ anm. 5) dtxaiov, öv vöfnw, äXXå
<pti(Tei. — Gud dess grund. 6) Gudomlighetens existens och
omsorg, specielt för menniskan, inses physico-theologiskt. 7) Själen,
till sitt väsende gudomlig, är odödlig.
III. Socrates’ inflytelse: a) Socrates icke egentligen philosophy
ehuru den följande philosophiens grundläggare. b) Hans negativa
förtjenst: sophistikens och skenvetandets störtande, c) Hans
positiva förtjenst: 1) ethikens införande i lifvet och derigenom sedan i
vetenskapen; 2) definierandets och inductionens införande i
philo-sophien; 3) hans verkan genom sin personlighet
Anm. Socratikemas olikhet och betydelse. — De Socratiska
scholomas anledning. v
Boströms ikrifUr, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
