Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekiska Philosophiens Tredje Period. — Dess aftagande.
350—100 f. Chr.
Allmän character: 1) theoretisk practisk realism, mer och mer
återgående till materialism; 2) småningom inträdande större historisk
lärdom än inre enhet och sjelfständighet i vetandet, samt praetiska
intressets öf v ervigt. Problemer: de samma, som under den
föregående perioden, ehuru de praetiska slutligen blifva hufvudsak.
I. Gamla Academiska Platonismen.
348—300 f. Chr.
1) Yttre historia: geographiskt och chronologiskt omfång, samt
inflytelse. 2) Speculativ character: rationel realism, öfvergående från
mer dialectisk till mer practisk. 3) Problemer: de samma, som
Platos, men med öfvervägande rigtning på det physiska och
prac-tiska. Deras lösning föga bekant.
Philosopher:
I. Speusippos från Athen, Platos Systerson, gift med Lasthenia.
1) Kunskap sgrunden är: för det osinnliga (voijtöv), det
vetenskapliga förnuftet, för det sinnliga den vetenskapligt bildade sinnligheten
(alfffh]<us). 2) Förnuftet är icke detsamma som ro Fv eller som det
goda. 3) Icke principerna, utan principiatum är det fullkomliga.
4) Gud är verldssjälen, principen till verldens harmoni och
fullkomlighet.
II. Xenoorates från Calcedon f 314, indelade först philosophien
i logik, physik och ethik, af hvilka den sista var den för lifvet
enda omedelbart vigtiga. Deijemte återinförde han i physiken det
Pythagoreiska betecknings- och framställningssättet. Hans läror:
1) Monaden, ro ttsqcztov, den första och manliga Guden,
förnuftet (vovg och votjTÖv, ideerna) herskar i fixstjemhimmelen och
fattas genom förnuftet. Dyaden, ro ågtiov, den andra och qvinliga
Guden, herskar i planethimmelen och fattas både genom sinnet och
förnuftet. Den sublunariska verlden ändtligen fattas genom sinnet.
2) Själen, ett sig sjelf rörande tal, och ett immaterielt väsende, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
