Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
manstämmighet med det hela. Detta gäller äfven i afseende på
smärtan, hvilken ej eller alltid bör undflys.
IV. De angenäma känslorna äro, såsom lycksalighetens
elementer, olika i anseende till art, duration och följder. De andliga ega
företräde såsom varaktigare, vidsträcktare och lugnare; dock äro de
conditionerade genom de kroppsliga.
V. Dygden är ett godt frjSoviU, således nödvändigt medel
till lycksaligheten. Den förnämsta dygden är klokheten, dernäst
måttligheten och rättvisan. Dock är den sistnämnda endast beroende
af öfverenskommelse och föränderlig.
VI. Drifterna (en c&vf.iiac) äro dels naturliga, dels icke
naturliga; de förra dels nödvändiga, dels icke nödvändiga. De
sistnämnda äro sådana, genom hvilka icke en smärta aflägsnas, utan
blott en ijåovij varieras och utvidgas.
VII. Den vise är alltid lycklig, den ovise alltid olycklig. Ty
den förre har tröstegrunder mot smärtan, fruktar ej slump, öde,
gudar eller döden och njuter af sin egen fullkomlighet, samt andras
vänskap.
Anm.: om Epicuréerna, deras oviktighet för vetenskapen och
grunderna dertill. Äkta och oäkta Epicuréer.
Stoicismen.
i) Yttre historia: ursprung, geografiskt «och chronologiskt
omfång, anledning och inflytelse. Sammanhang med de föregående
speculationerna. 2) Speculativa characterer: a) i theoretiskt afseende
lägre empirism och hylozoistisk pantheism, b) i practiskt afseende
negativ rationalism och rigorism. 3) Problemer: de samma som
Epicurs. Utbildningen af idéen om den vise, det helas mål.
I. Zeno frän Citthim.
340—260.
Inledning.
I. Hans lefverne: första lefnadssätt, öfvergång till
philoso-phien; 20-årigt åhörande af Crates, Stilpo, Xenocrates och Polemo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
