Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiva, åskådande, begränsande och oändliga, 3) den identiska,,
syn-thetiska, emellan de andra bägge sväfvande och dem förenande
handlingen, hvilken är just den absoluta subject-objectiviteten,
betraktad i sin ursprungliga identitet.
§ 5.
Men a) naturphilosophien utgår från denna princip, betraktad
såsom objcctiv = natur och visar, huru denna (naturen) blir
intelligens (subject för sig sjelf såsom object) eller fömimmes, hvilket
mål den uppnår genom sin högsta och sista reflexion, menniskan
eller förnuftet. Naturphilosophien har således att framställa det
objectivas continuerliga öfvergång till subject för sig sjelf, att
likasom förandliga naturens lagar till tänkandets och åskådandets etc.
§ 6.
b) Transcendentalphilosophien åter utgår från samma princip,
betraktad såsom subjectiv och visar, huru denna continuerljgt
öf-vergår till object för sig sjelf såsom subject, d. ä. huru
intelligensen blir natur, hvilken character den har, så länge den ännu är
verksam såsom medvetslös produetivitet och icke i sin utveckling hunnit
till fri reflexion öfver sig sjelf och sin verksamhet.
§ 7-
Den absoluta subject-objectiviteten, som af
transcendentalphilosophien måste uppvisas i det rena sjelf medvetandet och fattas genom
intellectuel åskådning, är en handling, som på samma gång är
begränsande, oändlig och begränsad, ändlig; hvilkeft motsägelse är
lösbar endast derigenom, att handlingen blir oändlig i sin ändlighet,
ett joändligt blifvande, d. ä. att den innehåller en oändlighet af
handlingar och således är en absolut syn t hesis, genom hvilken allt
vara är satt.
§ 8.
Vetenskapens problem är att construera den absoluta handlingen,
d. v. s. att vetenskapligen angifva dess allmänna väsen och form,
äfvensom de genom denna bestämda och till hvarandra i
potens-och polaritets-förhållande stående specielare handlingsformer, hvilka
tillsammans utgöra den absoluta handlingens oändliga innehåll (form)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
