Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej eller kunna tänka och tala om någonting annat. Vidare anm.
härom.
7. Genom analys af hvad vi kalla de yttre tingen, och af
sättet, hvarpå vi uppfatta dessa.
8. Genom ådagaläggande deraf, att allt egentligt vetande vore
för oss omöjligt, om den sinnliga verkligheten såsom sådan vore
mer än relativ och om den sinnliga varseblifningen utgjorde
yttersta grunden för våra kunskaper.
9. Ändtligen kan ock detsamma bevisas på flera andra satt,
af hvilka en del skola förekomma i det följande.
10. Philosophien är således vetenskapen om ideer, den är
förnuftets eller den förnuftiga andens absoluta sjelfmedvetande af
sig sjelf och sitt innehåll etc.
§ 6.
För att närmare bestämma philosophiens begrepp anmärka vi,
att det egentliga väsendet såsom blott sådant är
1. Icke i rummet, således icke utsträckt, utom hvartannat eller
delbart, icke yttre eller aflägset etc.; följaktligen icke materielt, utan
andligt.
2. Icke i tiden, således icke uppkommande, föränderligt eller
förgängligt, icke tillväxande eller aftagande, icke förflutet eller
tillkommande etc.; följaktligen icke timligt utan evigt.
3. Icke relativt och ändligt, således icke något yttre,
objec-tivt, reelt, som står i motsats mot något inre, subjectivt, ideelt eller
tvärtom, icke eller någonting af annat beroende eller i sig sjelf
ofulländadt etc., utan det är sjelfständigt och oändligt, absolut.
4. Absolut varande och såsom sådant absolut reelt, objectivt,
passivt, nödvändigt etc. samt följaktligen lika omedelbart
5. Absolut vetande och såsom sådant absolut ideelt, subjectivt,
activt, fritt etc. Närmare förklaringar af dessa bestämningar.
6. Absolut lefvande, sjelfmedvetande och sjelfständigt, d. v. s.
absolut identitet af vara och veta, af realitet och idealitet, af
passivitet och activitet etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>