Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medvetande har det för sig, men icke i sig; och att han såsom
sjelfmedvetande har det på en gång i sig och för sig.
8. Detsamma kan ock uttryckas så, att han under den första
formen är object, men icke subject; att han under den andra är
subject, men icke object; och att han under den tredje är
subject-object, eller att han är för sig sjelf såsom subject, hvad han är för
sig sjelf såsom object, det ena lika omedelbart som det andra.
9. Såsom medvetande är han nemligen subject; men han är
icke tillika såsom sådan sitt object, utan hans object är, hvad han
på förra ståndpunkten var eller innehöll utan medvetande, ehuru
detta nu visserligen under en något högre och förändrad form.
10. I anseende till graden af sin sjelfständighet under hvardera
formen har anden, såsom blott kännande, nödvändighet utan frihet,
och, såsom medvetande, frihet utan nödvändighet (ar^itrium), och,
såsom sjelfmedvetande, frihet i nödvändighet eller nödvändighet i
frihet, enheten af dessa motsatser.
11. För öfrigt må äfven anmärkas, att han, i de relativt
motsatta polerna betraktad, plägar metaphoriskt benämnas med
uttrycken hjerta och hufvud; det förra betecknande anden i hans dunklare
och ofriare; det senare i hans klarare och friare verksamhet.
Anmärkningar om uttrycken godt och ondt hjerta, och hvarföre ej
samma epithcter kunna brukas om hufvudet.
§ 24.
Den sinnliga anden, såsom blott theoretisk förmåga betraktad,
yttrar sig med afseende på formen af sitt förnimmande såsom
antingen sinne eller inbillningskraft eller förstånd, dessa ord då tagna
i sinnlig eller empirisk bemärkelse.
1. Sinnet är den theoretiskt verksamma eller förnimmande
anden, betraktad såvida han yttrar sig såsom blott kännande och
således väl icke känslolöst, men dock icke eller .egentligt medvetet
förnimmande.
2. Sinnet kan derföre ock i sin allmänhet kallas den (sinnliga)
känsloförmågan, liksom dess allmänna verksamhet kännande och
dess förnimmelser sensationer eller känslor i vidsträckt bemärkelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
