Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regler. Då den yttrar sig utan förståndets regler, blir den arbitrar
och oregelbunden, phantastisk, och om den då tillika yttrar sig med
större medvetslöshet, kan den visa sig verksam i drömmar, visioner,
deuteroscopier etc.
11. Anmärkningar: om diktningsförmågans fullkomligheter och
ofullkomligheter; om hennes vigt för menniskoandens utbildning och
faran af hennes missbruk; om hennes verksamhet i själssjukdomar,
såsom förrykthet etc.
§ 28.
Såväl den reproducerande, som den producerande
inbillnings-kraften kan i anseende till formen yttra sig såsom antingen mera
concret, bildlig, eller mera abstract, schematiserande.
1. Såsom bildlig står inbillningskraften närmare
varseblifnings-förmågan eller organ-sinnet och är då i allmänhet mera liflig,
emedan hon har ett större innehåll; men hon är ock då så mycket
mindre inre och klar, i hvilket afseende dock mångfaldiga
gradatio-ner äro möjliga.
2. Såsom schematiserande åter står den närmare förståndet
och är mindre liflig, men i allmänhet mera klar, åtminstone såvida
man ej egnar for liten uppmärksamhet åt hennes föreställningar eller
med större hastighet öfvergår från den ena till den andra.
3. Inbillningskraftens abstractare föreställningar, hennes
sche-mata, utveckla sig genom abstraction ur de concretare eller bilderna
och detta antingen mera afsigtligt genom vanan att öfvervägande
fästa sig vid det hela och gemerfsamma, hvartill språket i förening
med andens inskränkhet ger anledning, eller mera afsigtligt, för att
så mycket klarare och tydligare fatta föreställningens innehåll.
4. För öfrigt kan abstractionen vara antingen mera
qvantita-tiv, hvaraf former af ett helt, abstracta subjectföreställningar, eller
mera qvalitativ, hvaraf allmänna föreställningar, abstracta
pra?di-cater. Beggedera ligga till grund för språkets bildning och
användning.
§ 29.
Det sinnliga förståndet eller den empiriska tankeförmågan
yttrar sig antingen i förening med inbillningskraften, så att begges
innehåll är på samma gång detsamma, eller utan denna förening, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>