Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6. Hvarje practisk function, som har#förnuftet till sin aetuela
princip, är en sedlig verksamhet eller handling. Såsom sådan har
han absolut nödvändighet eller dignitet; och dä detta i honom afses,
kallas han pligt. Sjelfva medvetandet af denna nödvändighet är
hvad man kallar moralisk förbindelse. Anmärkningar om huru detta
medvetande yttrar sig vid olika grader af förnuftets utveckling.
§ 37-
Den förnuftiga anden, såsom aesthetisk förmåga betraktad,
yttrar sig, i anseende till formen af sin verksamhet, såsom antingen
kännande eller medvetande eller sjelfmedvetande, och under
hvar-dera formen såsom antingen mera contemplativ eller mera activ,
productiv.
1. Den aesthetiska förmågan i denna bemärkelse har till sitt
innehåll det sköna i allmänhet och dess verksamhet såsom sådan
består i att antingen uppfatta eller producera (i det yttre framställa)
detta sitt innehåll, utan annat omedelbart ändamål än det
välbehag, den förlustelse han derigenom erhåller.
2. Men väsendet, ideen, det förnuftiga, skiljer sig, till sin form
betraktadt, genom 2:ne allmänna characterer ifrån phaenomenet: det
är nemligen i) absolut och såsom sådant oändligt och omätligt i
förhållande till phaenomenet, 2) organiskt, fullkomlig enhet i
mångfald eller harmoni, sammanstämmighet, hvilket om phaenomenet
gäller blott mer eller mindre.
3. Under hvardera formen kan det blifva föremål för den
aesthetiska verksamheten, och detta antingen directe, då det visar
sig såsom 1) det höga, sublima, 2) det sköna i inskränkt
bemärkelse; eller indirecte, genom uppfattande och framställande af dess
motsats, det comiska, löjliga; hvarvid dock märkes, att icke allt
löjligt egnar sig för det aesthetiska ändamålet, utan endast det, som
indirecte väcker medvetandet af det sköna eller derifrån utgår.
4. För och genom menniskan kan nu det sköna i vidsträckt
bemärkelse framträda i känslor såsom blott sådana, i föreställningar
eller bilder, samt i tankar eller begrepp, äfvensom i de practiska
verksamheter eller productioner, som bestämmas genom dessa och
utgöra deras uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
