Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105- Den förra ibland dem har i nyare tider haft namn af den
offentliga naturrätten (jus naturae publicum), emedan man kallat den
rationela rätten i allmänhet naturrätt (jus naturae) efter stoikernes
och de romerska juristernes språkbruk, hvilka med ordet natur
betecknade (den pantheistiskt fattade) gudomligheten eller (det
absoluta) förnuftet (ratio), och emedan man ansett författningsrätten
företrädesvis hafva afseende på sjelfva staten (quod ad statum
reipu-»
blicae pertineret). Men rättare kallas utan tvifvel denna del af
vetenskapen för den rationela statsförfattningsrätten eller
grundlags-rätten (jus rationale constitutivum s. formale s. fundamentale);
hvar-emot den andra delen kallas för den rationela
statsförvaltningsrät-ten (jus rationale consecutivum s. materiale s. administrativum). Af
den senare har en del, nemligen civiljusticens philosophiska theori
i nyare tider haft namn af den enskiljda naturrätten eller jus natura;
privatum (quod ad singulorum utilitatem spectaret); men att detta
är origtigt, kan man redan finna af sjelfva indelningsgrunden,
hvil-ken ej är densamma för bägge lederna, Uvartill kommer, att all
rätt i och för staten nödvändigt är publik (jus bublicum), emedan
det privata såsom sådant tillhör blott ethiken.
§ 29.
De empiriska statsvetenskaperne (§ 25) omfatta liksom
de rationela (§ 26): a) en practisk vetenskap — den
positiva statsrätten, hvilken handlar om de verkligt gällande
rättsnormerna i den empiriska staten; och b) en theoretisk
vetenskap — statshistorien i vidsträckt bemärkelse eller den
historiska statsbeskrifningen, hvilken handlar om statens
öfriga empiriska momenter och bestämningar såsom sådana.
Den positiva statsrättens innehåll är systemet af de practiska
lagar, hvilka i den sinnligt verkliga staten äro stiftade (stadgade,
faststälda, positoe) af den, som är statsmagtens innehafvare och
följaktligen lagstiftare; hvarföre ock denna rättsvetenskap kallas den
positiva (jus positivum) i motsats emot den rationela, i hvilken den
icke blott bör hafva sin grund, utan äfven har proban på sin
rättvisa eller förnuftsenlighet. För öfrigt indelas äfven den positiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
