Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förnuftets allmännaste attributer eller egenskaper äro
dels logiska, med hvilka det tänkes, då det betraktas blott
i och för sig sjelft, dels metaphysiska, med hvilka det
tänkes, då det betraktas i förhållande till andra väsenden.
Med ett väsendes attributer förstås de (positiva)
bestämningar, som följa af dess allmänna begrepp (essentia) eller definition,
och med dess proprieteter eller egenheter förstås de attributer,
som tillkomma blott detta väsendet och icke något annat. Alla
andra bestämningar kallas accidentier öch äro antingen relationer,
förhållanden, eller modi, beskaffenheter; men några sådana kunna
ej tänkas hos det oändliga väsendet.
I och för sig sjelft står (det oändliga) förnuftet icke i
förhållande till någonting eller i något förhållande; ty då det sjelft
innehåller all väsenhet eller allt (sannt och egentligt) varande, så kan
det ej hafva någonting annat jemte sig och med detta omslutas af
en för bägge gemensam bestämning (en relationsgrund, ett
funda-mentum relationis), hvarförutan något förhållande ej låter tänka sig.
Men detta hindrar icke att, då förnuftet har alla ändligt förnuftiga
väsenden uti sig och följaktligen är deras yttersta grund, det likväl
kan i och för dem motsättas mot deras blott ändliga bestämdhet,
och då äfven motsättas emot dem sjelfve i deras helhet, samt
sålunda ock tänkas i relation eller förhållande till dem.
Relations-grunden är nemligen då deras eget sjelfmedvetande, hvilket har
både det oändliga och det ändliga till sitt totala innehåll, och inom
hvars enhet dessa då äro de tvenne allmännast motsatta
relations-lederna (correlaterne). Och de bestämningar, med hvilka förnuftet
måste tänkas, när det betraktas i detta förhållande, må kallas dess
metaphysiska attributer, emedan de ändliga väsendena först genom
dem kunna rätt fattas och förklaras.
• § 34*
Förnuftets logiska attributer äro: A) formal a, hvilka
följa af dess oändlighet, B) materiala, hvilka följa af dess
bestämda sjelfmedvetenhet. De senare åter äro: a) reala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
