Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den ursprungliga och sanna, d. v. s. omedelbart i och för detta
visa sig såsom någonting mer eller mindre annat och motsatt mot
hvad det är i och för sig sjelf (i sin sanning eller för Gud). Det
måste således för det ändliga väsendet blifva en secundair, relativ
sinnlig och phænomenel verld eller verklighet, hvilken fullständigt
fattad är egen och individuel för detta, så att den aldrig
fullkomligt sammanfaller med någon af dem, som existera för andra
väsenden ; ty, utan afseende på den olika qvalitativa bestämdheten, är
åtminstone förnimmelsekraften ej qvantitativt lika hos tvenne
sär-skiljda väsenden, hvilket, då sjelfva det ursprungliga innehållet är
för alla detsamma, redan måste medföra någon olikhet i dess
uppfattning. Dock hindrar ej detta, att om flere särskiljda väsenden,
såsom vi menniskor, höra till samma slag och sålunda hafva
gemensam grundtyp, man likväl kan säga, att dessas phænomenverldar äro
en och densamma, såvida man betraktar det identiska uti dem
såsom det hufvudsakliga och icke gör något afseende på det
diffe-reftta. — För öfrigt torde det knappt behöfva erinras, att de
mångfaldiga phænomenverldar, som existera för särskiljda slag af
väsenden, ej äro i rummet utom eller jemte hvarandra, då detta icke är
fallet med sjelfva väsendena, i och för hvilka de äro till såsom
utsträckta.
§ 47-
Den sinnliga, phaenomenela verld eller verklighet, som
finnes omedelbart i och för oss, har således genom cfe tvenne
momenter, som ligga till grund för dess tillvaro, den
allmänna characteren af relativ i tet (polaritet, enhet af
motsatta), och detta såväl i det hela, som i hvarje sin del
och dels del i oändlighet. Den är nemligen ett resultat i
och för oss af tvenne motsatta factorers sammanverkan, af
hvilka den ena är positiv — den ursprungliga, ideela och
absoluta verlden, den andra negativ — vårt (formelt)
ofullkomliga förnimmande af denna, och det är klart att bägge
dessa factorer då måste röja sig uti den öfver allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
