Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dast är det genom abstraction vunna allmännaste begreppet om
den concreta lagen; 4) att ingen lag är blott negativ eller permissiv
för det väsende, hvars lag den är, utan alltid för detta positiv och
befallande; 5) att intet väsende kan hafva sin lag utom sig eller
emottaga och lyda en annan lag än sin egen; samt ändtligen 6)
att hvarje fritt väsende måste sjelft stifta eller fastställa för sig sin
(practiska) lag, om den skall blifva dess verkliga lag.
§ 24-
All lag är i och för sig sjelf nödvändig, emedan den är evig
och oföränderlig; men nödvändigheten af dess verkställighet inom
menniskans verld kan vara tvåfaldig, och med afseende derpå äro
lagarne antingen a) theoretiska, physiska eller nödvändighetslagar,
hvilkas empiriska verkställighet är physiskt nödvändigt eller måste
ske, d. v. s. är oskiljaktigt förenad med lagen; b)practiska,
moraliska eller frihetslagar, hvilkas empiriska verkställighet %r moraliskt
nödvändig eller bör ske, d. v. s. är blott genom den fria viljan
förenad med lagen och kan således ock factiskt uteblifva.
§ 25.
Till de theorethiska lagarne höra naturlagar och tankelagar,
hvilka senare man måste följa, såvida man verkligen tänker, ehuru
detta kan bero dels af förmågan och dels af viljan. De practiska
lagarne åter äro antingen a) ethiska, privata eller sedelagar, hvilka
tillhöra de privata personligheterna (individer och privata samhällen),
eller b) juridiska, publika eller rätts-lagar, hvilka tillhöra de publika
personligheterna (statens och hans offentliga organer äfvensom
stats-systemema). Under hela den nyare tiden har man sökt att
härleda de senare ifrån den menskliga individen; men alla försök i
den vägen hafva ej kunnat undgå att misslyckas. Särskiljda slag
af practiska lagar fordra och förutsätta nödvändigt särskiljda slag
af ändligt förnuftiga väsenden. En så kallad naturrätt oberoende
af staten är och förblir en omöjlighet. (Jfr §§ 20—23).
§ 26.
Till statens lag eller rättslagen har den privata personligheten
endast ett negativt förhållande, d. v. s. han får icke företaga eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
