Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med hvad man har kallat förbundsstater under en och samma regent,
och till sådana skulle man äfven kunna hänföra det förenade
Sverige-Norige, i händelse den regerande inom det senare vore en verklig
monarch (§ 63). Från förbundsstater har man att skilja så kallade
statsförbund (t. ex. Tysklands), hvilka likväl, såvida de icke äro
tillfälliga och temporaira, med större egentlighet kallas statssystemer.
§ n6.
De enkla statsförfattningarne kunna vara med afseende på den
regerande personligheten antingen A) monarchiska, då den högsta
styrande viljan lagligen är individuel, eller B) republicanska, då
den styrande viljan lagligen är gener el, d. v. s. det i flera
indivi-duela viljor gemensamma eller samstämmande. En så kallad
blandning eller sammansättning af dessa statsformer är redan enligt
denna bestämning af deras begrepp en absolut omöjlighet; men
annars är det ock klart, att det andliga och lefvande aldrig kan
blandas eller sammansättas såsom det materiela och liflösa. Kunna
i en stat tvenne eller flere personer lagligen stifta en lag, så är
ock den statens författning lagligen republicansk, den må för öfrigt
bära hvad namn som helst (§§ 26, 62).
§ "7-
De monarchiska statsförfattningarne kunna vara 1) i anseende
till legitimitetsgrundens vidd eller omfattning antingen a) electiva
— valriken, då legitimitetsgrunden är en öfverenskommelse
emellan monarchen och folket, men hvilken gäller blott honom
personligen och intill hans död; eller b) hereditaira — arfriken, då
legitimitetsgrunden ytterst är en öfverenskommelse, som gällermon
ar-chens hela ’ätt, men (utom för ättefadern) närmast en viss
slägt-skapsgrad med den i regeringen näst föregående.
§ 118.
De monarchiska statsförfattningarne kunna vara 2) i anseende
till legitimitetsgrundens art antingen a) empiriska, historiska, då
monarchen åberopar endast ett visst historiskt factum såsom grund för
sin regeringsrätt, eller b) rationela, då han såsom grund ej åberopar
annat än förnuftets fordran af monarchien och sin egen lagliga åt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
