Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den speciela statsläran.
II. Förvaltningsrätten.
Inledning.
§ r.
Det allmänna begreppet af lag äfvensom lagarnes allmännaste
indelningar äro angifna i den allmänna statsläran (a s. cap. IV).
Här är blott fråga om de positiva, och af dem endast om
förvalt-ningslagarne (a. s. § 104). Alla en stats positiva lagar äro närmast
eller omedelbart lagar för statsförvaltaren eller monarchen sjelf; men
sedan ock medelbart för de statens medlemmar, hvilkas verksamhét
måste bestämmas af hans, d. v. s. för hans embets- och tjenstemän.
Den vanliga indelningen af lagarne i offentliga (jus publicum) och
en-skiljda (jus privatum) grundar sig på missförstånd, emedan all lag i
och för staten är offentlig eller publik.
§ 2-
Förvaltningslagames närmaste indelningsgrund är
statsförvaltningens innehåll (a. s. §§ 48—51), hvarföre ock dessa lagar äro i
det afseendet så många och olika som de olika förvaltningsgrenarne.
Men dessutom kunna de äfven indelas med afseende på sitt gebit i
1) allmänna (jus universale) och 2) särskiljda (jus particulare). De
senare, som gälla blott inom en del af staten, strida visserligen i
allmänhet emot statens rena begrepp, men kunna dock under vissa
empiriska förutsättningar vara nödvändiga och ega sin giltighet.
§ 3-
Vidare och ur en annan synpunkt kunna lagarne indelas i 1)
allmänna (jus generale) och 2) enskiljda (jus speciale). De senare
dels innehålla en mera detaillerad bestämning af de förra efter
särskiljda förhållanden, dels gälla blott med afseende på vissa classcr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
