Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det andra momentet i den crimínela policens ändamål är att
underlätta brottens upptäckande och bestraffande, hvarvid den visar
sig såsom biträdande domaremagten genom den brottsliges
efterspanande, gripande och inställande för rätta, genom anskaffande af
nödiga bevis och upplysningar såvidt möjligt är etc. För detta
%ändamål har den ock att företaga förberedande undersökningar; men
när det är utrönt, att och af hvilken eller hvilka ett brott är
begånget, måste saken öfverlemnas till domaren.
§ 87.
För bägge dessa ändamål kan den crimínela policen verka för
mycket och för litet, och ehuru bäggedera är ett ondt, medför dock
det förra större faror och olägenheter för statens medlemmar, än
det senare. Gränserna i bägge fallen måste bestämmas efter gifna
förhållanden och omständigheter såsom 1) statens regeringssätt,
2) folkets bildningsgrad, talrikhet, motsatsen af fattigdom och
rikedom inom samma local etc., 3) temporaira omständigheter såsom
revolutioner, partistrider, jordbäfningar etc.
§ 88.
På alla dessa omständigheter och förhållanden bör lagstiftningen
för den crimínela policen tillämpa de allmänna grundsatser för
stats-magtens begränsning, som ofvanföre äro angifna. I synnerhet må
den crimínela policen icke tillåta sig något spioneri eller dylikt,
hvilket icke blott är i och för sig sjelft moraliskt förkastligt, samt
för regeringen och folket skadligt, utan äfven onödigt, när i staten
finnes fri yttranderätt eller tryckfrihet.
§ 89.
För öfrigt och då den crimínela policens functioner äro af en mer
individuel beskaffenhet, så kan den philosophiska statsläran, som
måste inskränka sig till det generela, icke för dessa gifva någon
egentlig theori. Den kan endast uppställa deras allmänna begrepp
och förhållande till andra yttringar af statsmagten, samt de allmänna
grundsatser, af hvilka denna bör ledas i sin verksamhet; det öfriga
tillhör den empiriska statsläran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
