Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boström, CJiristopher Jacob, för det närvarande professor i
prac-tiska philosophien vid Upsala universitet, föddes i Piteå stad den i
Jan. 1797 och upptogs vid 9 års ålder såsom fosterson af en
morbror, skeppsbyggmästaren Erik Nordlund, af hvilken han underhölls
vid Piteå lärdomsskola, till dess han i början af året 1812 derifrån
öfvergick till Hernösands gymnasium. Redan vid detta läroverk
väcktes hans håg för philosophien af dåvarande lectorn i
vetenskapen N. M. Berlin, hvilket sedan hade till följd att, så ofta han
kunde uppehålla sig vid universitetet, der han blef inskrifven som
student sommaren 1815, professorerne Biberg och Grubbe blefvo de
lärare, af hvilkas undervisning han i synnerhet begagnade sig. Under
hela sin gymnasiitid, äfvensom under den tid han studerade vid
universitetet (ända till 1829), måste han för det mesta förvärfva sig
sitt uppehälle genom conditionerande och derunder i flera år vistas
på landet, hvarföre han ej kunde taga magistergraden förr än våren
1824, då han vid promotionen innehade det första hedersrummet.
Under de närmast påföljande åren studerade han hufvudsakligen
theologi, emedan den tidens lagstiftning icke tillät honom att
offentligen docera vid universitetet, då en docent der redan var anstäld
under hvardera professionen i philosophien. Ändamålet med lagen
sades vara, att pastorsadjuncter och comministrar ej måtte fa
alltför många och lärda medsökande till pastoraterna, hvilket man
betraktade säsom ofördelaktigt för kyrkan och det allmänna. När
emellertid under året 1827 den ena docenturen i philosophien blef
ledig, lemnade B. utan betänkande theologien för sin
älsklingsveten-skap, och sedan han samma år under hösten utgifvit ett academiskt
specimen, blef han i början af det nästföljande constituerad till
do-cens i practiska philosophien. Såsom sådan var han utan tvifvel
den då för tiden mest anlitade och verksamme docenten vid
universitetet, hvilket fortfor till början af 1833, då han nådigst förordna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
