Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller producerade af Gud, om de än för att vara och tänkas (i
begreppet) förutsätta honom såsom den yttersta grund, i hvilken de
alla innehållas, och af hvilken de likasom uppbäras.
25. Men de förnuftiga väsendena utgöra, enligt det föregående
(18), ett strängt system eller en absolut ideel organism, den andliga
verlden eller Guds rike, och stå följaktligen till hvarandra i ett
systematiskt och organiskt förhållande, hvilket innebär, att intetdera
bland dem kan vara hvad det är utan alla de öfriga, och att således
ej eller någotdera kan förnimmas eller förnimma sig sjelft
fullkomligt, utan att med detsamma ock alla de öfriga förnimmas (detta
följer af hvad redan är nämndt i 18 och 23). Men annars gäller
visserligen, att de sjelfva icke (såsom Gud) förnimma hvarandra i
alla afseenden actuelt (klart, sjelfmedvetet), utan mer eller mindre
blott potentielt (dunkelt, medvetslöst), hvilket af B. förklaras på
följande sätt.
26. I ett system eller en organism måste de momenter, som
tillsammans utgöra dess innehåll, vara i förhållande till det hela mer
eller mindre ofullkomliga och, såvida de äro lefvande eller
sjelfmed-vetande, äfven i samma afseende mer eller mindre ofullkomligt
förnimmande. De måste ock till hvarandra förhålla sig såsom högre
och lägre i det afseendet, att hvarje lägre har färre andra (de ännu
lägre) till sina positiva bestämningar och desto flera andra (alla de
högre) till sina negativa, samt att det sjelft är upptaget såsom en
positiv bestämning (ett organ) i alla de högre, hvarigenom det har
en fullare bestämdhet, än det har blott och bart inom sig sjelft.
Detta sistnämnda förhållande är också grunden, hvarföre alla
ändliga förnuftiga väsenden i sin utveckling sträfva att lefva eller att
fatta och förverkliga sig i alla de högre ända upp till det högsta
och fullkomligaste väsendet, uti och genom hvilket de alla först
erhålla sin fulla bestämdhet eller sitt sanna och fullständiga lif.
27. Detta allt, som sålunda i korthet och utan alla förklaringar
och bevis framstäldt, icke kan undgå att synas dunkelt och
obegripligt, plägar B. upplysa genom ett exempel, taget af talsystemet,
i hvilket hvarje tal är bestämdt genom alla de öfriga, hvilka det
sålunda ock innehåller uti sig, då bestämningen omöjligt kan ligga
utom det derigenom bestämda, men i hvilket dock måste finnas en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
