Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidt den framträder i och för oss eller i vår verld, hvilket alltid
sker endast relativt eller till en viss grad.
46. Religionen i ock för sig sjelf är derföre ock, enligt B.,
icke mer än en enda, och af denna äro alla särskiljda religioner en-
dast olika utvecklingsformer eller förverklingsgrader inom
ändligheten, hvarföre ock ingen bland dem kan rätteligen göra anspråk
på mer än en relativ giltighet. Också finnes ej mer än en enda
väg för menniskan att komma till religionen, hvarföre allt skiljande
mellan en uppenbarad och en naturlig religionskunskap måste anses
grunda sig på missförstånd. Den helige Ande kan hos särskiljda
individer verka och förverkliga sig dels omedelbart inifrån och dels
medelbart utifrån (genom andra, hos hvilka han redan är
förverkligad). Men alltid är det dock endast en och samme Ande, som är
närvarande och verkande i alla, och som är detta (ifrån hans sida)
hos alla på samma sätt.
47. Religionens verkande eller verkningssätt är nemligen
fullkomligt ett och detsamma hos alla förnuftiga väsenden, hos de onda
såväl som hos de goda, hos de obildade såväl som hos de bildade,
ja till och med hos en och samma person fullkomligt detsamma
före och under och efter hans närvarande tidslif. Ty det är icke
Gud eller religionen, utan endast de ändliga väsendena, som
undergå några förändringar. Dock innebär icke detta, att också
verkningarna af religionen eller effecterna deraf, t. ex. hos oss
menni-skor, nödvändigt måste blifva desamma. Tvärtom kunna och måste
de hos särskiljda väsenden blifva ganska olika, och detta af flera
orsaker, bland hvilka äfven det bättre eller sämre bruket af friheten
måste inräknas.
48. Men vidare känner och erkänner B. såsom philosoph icke
någon satisfactio vicaria eller någon annan frälsning och försoning
än den, som är gifven genom gudomlighetens allmänna verkande
såsom den helige Ande eller religionen. Om den förra visar han,
att den är ett föreställningssätt, som uppkommit genom en origtig
uppfattning af straffens betydelse och ändamål inom staten, i
af-seende på hvilka B:s åsigt afviker betydligt ej blott från den gängse
uppfattningen hos mängden, utan äfven ifrån de flesta fordna och
närvarande criminalisters. Och hvad den senare beträffar, så anser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
