Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niskoorganismen skulle lätt visa sig såsom förderflig; och likväl vore
den intet annat än den liberalistiska behandlingen af samhället. Den
falska liberalismens allmänna tendenser kan man för öfrigt lätt
förklara sig af det, som är nämndt i 56, 57 och i synnerhet 58.
64. Af samhällena, som, enligt hvad redan är nämndt (11 —15),
äro dels privata (ethiska, sedliga), för hvilka sedelagen är den enda
bindande, dels publica (juridiska, rättsliga), för hvilka rättslagen är
den bestämmande, utgör staten det första publica eller offentliga
samhället, och läran om denna är, åtminstone hvad det allmänna
beträffar, utförligt behandlad af B.
65. Staten är i och för sig sjelf (eller för Gud) ett förnuftigt,
personligt väsende likasåväl som menniskan (och de öfriga
samhällena); och såsom sådant har han ock utan tvifvel sin egen
phaeno-menverld för sig likasåväl och af samma skäl som vi sjelfva; men
ur denna synpunkt är han icke bekant eller tillgänglig för oss. Hvad
vi veta, är, utom detta, endast att vi äro värvarande i honom och
han i oss, samt att vår egen idee ingår såsom en positiv
bestämning (ett organiskt moment) i hans, så att vi uti och genom honom
hafve en högre lag och ett högre ändamål än de, som ligga
omedelbart uti vår egen idee. Såsom varande ett organ för religionen
yttrar sig staten i vårt medvetande under form af en högre, öfver
oss stående förnuftig vilja, hvilken gifver oss en moralisk
nödvändighet eller förbindelse att vara och verka såsom organer äfven för
honom, emedan vi annars ej eller kunde vara detsamma för
religionen. Och hvad vi kunna vinna genom att också verkligen göra
detta, det torde kunna inses af det, som är sagdt i 13 och 26.
66. Då uti staten såsom enhet af väsende och phaenomen (för
oss) det förra (ideen) betraktas i förhållande till det senare (den
sinnligt verkliga staten), så är det förra det senares grund, d. ä.,
närmare bestämdt, i förhållande till dess utveckling, a) dess lag
eller det, som bör leda hela utvecklingen; b) dess ändamål eller
det, hvartill hela utvecklingen bör ledas; c) dess rätt eller det, som
gör hela utvecklingen förnuftig; d) dess magt (statsmagten) eller
det, som bör herska öfver alla dess (offentliga) organer. Att
väsendet (ideen) i alla dessa afseenden är enhet i mångfald eller ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
