Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satser om Christopher Jacob Boström och hans filosofi af Hans Edfeldt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapen står högre än båda dessa stormän. Sokrates
visade, att sedlighet eller dygd är ett handlande, evnga^lay som
är följd af sann sjelfkännedom eller som bestämmes af vetande
om menniskans osinnliga och gudomliga natur. Och
Immanuel Kant hänvisade i en evdemonistisk tid till faktum af ett
kategoriskt imperativ, en ovillkorlig och absolut praktisk
fordran, som förutsätter en osinnlig praktisk lag, liksom denna
förutsätter en förnuftig vilja, som är sjelfständig och fri samt
i och för sig god, under det att allt annat är godt endast
genom sitt förhållande till den goda viljan och under
förutsättning af denna.
Viljans relativa sjelfständighet eller frihet är ett af
hufvud-villkoren för möjligheten af menniskans sedlighet och
religiositet, som äro olika sidor eller momenter af ett och samma
andliga eller förnuftigt praktiska lif. Men före Boströms
uppträdande såsom filosofisk lärare och vetenskapsman var friheten
antingen helt och hållet förnekad inom vetenskapen eller ock,
om den af vissa vetenskapsmän var antagen och erkänd, skedde
detta i uppenbar strid mot de verldsåsigter, på hvilka läran om
frihetens möjlighet skulle grundas. Det var isynnerhet den
felaktiga uppfattningen af kausalsammanhanget i verlden och
denna felaktiga uppfattnings tillämpning äfven på menniskan,.
som gjorde antagandet af frihetens möjlighet till en orimlighet
Boström har uppställt en filosofisk verldsförklaring, den
absoluta idealismen eller personlighetsprincipens filosofi, enligt
hvil-ken friheten är både möjlig och begriplig.
Men friheten är en formel förmåga, som äfven kan
missbrukas eller som kan användas både i godt och ondt Det är
derför det innehåll, som friheten har, som bestämmer dess värde.
Boström har visat, att, såvida friheten eller menniskan, hos
hvilken friheten är bestämning, skall hafva egentligt värde,
dess innehåll bör vara det praktiskt rätta, det förnuftiga, det i
och för sig goda, eller ett ändamål, som i sig sjelft är tidlöst
eller evigt och som för menniskans fria vilja kommer till
verklighet genom utveckling och handlande. Tänkes frihet och
ändamål i denna mening bort från menniskan, då bortfaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
