Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satser om Christopher Jacob Boström och hans filosofi af Hans Edfeldt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liar visat, att de juridiska rättsförhållandena förutsätta ett
sär-skildt system af förnuftiga praktiska lagar, nemligen rättslagar
i juridisk mening, som äro ett annat slag af praktiska lagar
än systemet af de moraliska lagarna. Rättslagarna åter grunda
sig på staten eller fullständigare angifvet, på de offentliga eller
publika samhällena, stater, statssystemer och statssystememas
system, som följaktligen äro ändligt personliga väsenden eller
ändliga publika moraliska personer, emedan endast ändliga
personer bestämmas af förnuftiga praktiska lagar.
Rättsfunk-tionema eller, såsom de framträda inom den publika sferen,
jura et offida publica, grunda sig på de publika moraliska
personerna, emedan endast en person kan vara rättsgrund samt
obligations- eller förpliktelsegrund. — Vid lösningen af det
rättsfilosofiska problemet har Boström uppvisat den filosofiska
rätts-lärans sjelfständighet såsom en särskild hufvuddel af den
praktiska filosofien i det hela. Den filosofiska eller rationella
rätts-läran handlar om ett särskildt slag af förnuftiga praktiska
lagar, nemligen rättslagar, om ett särskildt förnuftigt ändamål,
den juridiska rätten, och om en särskild form af det förnuftigt
goda, nemligen det rättsligt goda. Och alla förnuftiga lagar
<och förnuftiga ändamål, och hvaije form af det i och för sig
goda äro personliga väsenden eller förnuftiga viljor, som
bestämma menniskan och som för henne komma till verklighet
genom utveckling. Samhällena äro icke menskliga skapelser
eller produkter af menskligt arbitrium och icke heller äro de
produkter, manifestationer eller utvecklingsformer af en
opersonlig och sinnlig verldsande, vi syfta här hufvudsakligen på
Schellings och Hegels empiriska och panteistiska
samhällsteorier, utan de äro personae morales, högre personliga väsenden,
i hvilka menniskan har att aktuelt lefva, emedan hon endast
genom lif och ledamotskap i dessa kan vinna ett högre och
rikare förnuftigt lif, än hon har omedelbart endast i och genom
sig sjell Ställes menniskan genom en falsk abstraktion utom
samhället i ett s. k. naturtillstånd, som endast är en fiktion,
så finnes för henne ingen rätt, ingen pligt och ingen sann
frihet, emedan de förutsätta hennes lif och ledamotskap i högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
