Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stamdt yrkar lefvemets förbättring, så har dock detta hvarken
samma vigt eller samma betydelse för mängden. Denna väljer
och omfattar egentligen endast hvad den i följd af sitt bättre
eller sämre tillstånd behöfver. Derföre har också
Muhammeda-nismen slagit så djupa rötter hos Österns vekliga och vällustiga
folkslag, och derföre räknar den nihilistiska Buddhaismen 280
millioner anhängare bland sydöstra Asiens slappa och
qvietis-tiska invånare.
Särskildt kunde det anmärkas, att ifrågavarande
bevis-ningssätt gör Uppenbarelsen sjelf nästan öfverflödig, och
kän-visar oss endast på det inre sinnet, genom hvilket vi känne,
hvad vi behöfve. Ty kan jag sluta, att det, som tillfredsställer
mina andeliga behof, är sannt och gudomligt, så behöfves ej
mera, än att jag väl studerar dessa; jag får då ock med
detsamma veta, huru den lära skall vara beskaffad, som skall
tillfredsställa dem, och jag behöfver ej grunda min öfvertygelse
på främmande undervisning. Men såsom vi sagt, fordras
likväl då, att behofven skola vara icke blott i sig sjelfve sanna
och nödvändiga, utan äfven i medvetandet rigtigt uppfattade
eller förstådda.
Detta är hvad vi om innehållet af D:r Tholucks skrift
öfver närvarande ämne ansett oss böra anmärka. Och
resultatet synes vara, att Christendomen, utan att betvifla den goda
afsigten, men med afseende på utförandet, kan säga om sådane
sina försvarare: Gud bevare mig för mina vänner, för mina
fiender skall jag nog välja mig. I sjelfva verket har den gjort
det hittills, och skall utan tvifvel göra det hädanefter. En lära,
hvilken nyare tidens störste Tänkare, Leibnitz, älskat och
försvarat, och med hvilken hans själsförvandt i forntiden, Plato, i
de flesta punkter nästan ordagrannt sammanstämmer, — en
sådan lära behöfver ej frukta något från förnuftets sida.
Endast oförnuftet har kunnat göra några anfall mot henne; och
endast detta har å andra sidan genom andens misskännande
fördröjt hennes seger. Men der anden är god, finner han förr
eller sednare den rätta formen. Oförnuftets seger är alltid
endast skenbar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
