Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man vanligtvis uttrycker sålunda: äfven hos den mest
förvillade och ondskefulle finnes ett anlag, en receptivitet för det
sanna och goda.» Här sättas anlag och receptivitet såsom
synonyma. Men vi åtminstone förstå icke, hvad receptivitet för
det sanna och goda kan betyda. Pinnes då det sanna och goda
utanför menniskan, och emottages eller intages det af henne
på samma sätt, som skänker, föda, medicamenter, eller annat?
Huru ser det då ut% och hvar finnes det, innan det recipieras?
— »Ty hvaije receptivitet vittnar om en förvandtskap med det,
som recipieras, och förutsätter således, att hos subjectet redan
finnes åtminstone ett minimum af någonting dermed likartad t.»
Denna mening innehåller antingen någonting ganska trivialt,
eller någonting ganska nytt Det sednare vore fallet, om Förf.
ville säga, att t ex. ett käril, som hade receptivitet for vatten,
alltid måste hafva åtminstone ett minimum af något liquidum
uti sig. Dessutom kunne vi ej finna, hvartill detta skall utgöra
grunden; och en grund skall det väl utgöra, eftersom det
begynner med »ty».
»Kan derföre menniskoanden aldrig absolut försjunka uti
osanningen, så kan den ock aldrig ur sig sjelf framalstra, hvad
som icke i något afseende berörer och innehåller sanningen.»
Men ur annat, än sig sjelf, kan den kanske göra det?
Menniskan åtminstone kan dock framalstra lögner och brott, och Förf.
har således åtminstone uttryckt sig dunkelt
»Hade man alltid erkänt detta, så skulle striderna i
vetenskapen (i Theologien), såväl som i lifvet, varit färre och mindre
passionerade.» Denna tanke är icke rätt skicklig. Man
bestrider icke det i sin motståndares föreställningssätt, hvilket man
erkänner för sannt; utan man bestrider blott det falska deruti,
om också detta vore blott en tusendedel i förhållande till det
förra. Strider kunna och måste finnas, så länge mena iskor äro
menniskor; och stridsämnen skola aldrig tryta. Men hettan och
passionen borde kunna vara borta; dertill fordrades, att man
bortlade högmod och egensinnighet, samt att så kallade
känslo-menniskor ej inblandade sig i vetenskapliga ämnen. I
allmänhet hafva emellan Philosopheme striderna varit förda utan hetta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
