Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren skall kunna med lätthet inse sanningen af de öfriga. 2)
Icke-sjelfklara, men likväl redan kända och erkända, och hvilka
derföre, väl icke genom sin egen beskaffenhet, men för den
bildnings skull, som med skäl förutsättes hos läsaren, kunna
betraktas och behandlas på samma sätt, som de föregående.
3) Hvarken sjelfklara eller redan kända och erkända, men
bestämda att blifva det sednare d. ä. att framställas och bevisas
genom Förts åtgärd, hvilken icke rätteligen får hafva ett annat
hufvudsyftemål. Såvida nemligen författaren icke vill antingen
blott säga för läsaren, hvad denne redan vet, eller blott genom
phantasiens sysselsättande roa honom, eller blott berätta för
honom sagor och historier, eller ändtligen utgifva sina satser
för gudomliga ingifvelser, hvilka böra tros utan bevis; så måste
han framställa sina satser af det tredje slaget så fullständiga
och så ordnade i förhållande till dem, som äro af det första och
andra, att sanningen af de förra kan med lätthet inses utur
sanningen af de sednare. Men detta, och ingenting annat, bör
man förstå med sanningars bevisning; och denna är, såsom man
lätt finner, väsendtlig och nödvändig icke blott vid den eller
den vetenskapens framställning, utan vid allas utan undantag.
När frågan är om de strängt rationella, hvilkas föremål ej kunna
egentligen försinnligas, visar sig detta uppenbart; men äfven i
anseende till de empiriska gäller i sjelfva verket samma
fordran; ty äfven der måste man gå ifrån det allmännare och
bekantare till det speciellare och obekantare — så framt afsigten
är att undervisa. Hvad vetenskapsföremålets åskådlighet eller
åskådning beträffar, så ger denna visserligen en större lätthet
att föreställa sig det, som säges derom, och äfven en större
lätthet att åtnöja sig med historia och tro, i stället för med
vetenskap och insigt; men i och för sig sjelf bevisar den
ingenting. Det sanna vetat, liksom det sanna varat, ligger aldrig i
åskådningame, utan alltid i tankame eller begreppen; detta
beviste redan Plato tillräckligt Eller äro ej t. ex. de på taflan
uppritade eller uti inbillningen föreställda geometriska figureme
åskådligaf Men hvilken Geometer anses eller anser sig hafva
framställt sin vetenskap, då han blott uppritat figurerne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
