- Project Runeberg -  Skrifter / Del 3 /
134

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så litet, att Stånden skola förnedras till sjelfspillingar genom
sig sjelfva, som att de skola nedgöras eller förlora sina
rättigheter genom andra. Kort sagdt: han fruktar långt mindre
striden än vanäran, om ettdera nödvändigt måste väljas.

För öfrigt kunne vi lugna Aftonbladisten med den
upplysningen, att alla de revolutioner, som ansetts utgå från folket,
alltid uppkommit och lyckats endast af tvenne orsaker,
nemligen antingen genom regeringarnes kortsynthet och oforstånd,
eller genom deras tafatthet och poltronen. Detta skulle vi
kunna ovederläggligen bevisa ur hela historien, i händelse vi
hade tillfälle att derpå inlåta oss. Det var t ex. icke det
missnöjda folket, som gjorde den Franska revolutionen; det var just
Ludvig XVI sjelf och hans jemmerliga ministrar. Med något
mera förstånd och modighet och kraft hade dessa ganska väl
kunnat afhjelpa de skäliga klagomålen, utan att derföre
upp-häfva de väsendtliga stånden och derigenom desorganisera och
upplösa samhället. Men just i detta upphäfvandet bestod den
egentliga revolutionen, och alla de rättskränkningar och
gräsligheter, som sedan inträffade, voro endast de deraf nödvändiga
följderna. Detta är gifvet och bekant för alla, som läst den
revolutionens historia med något förstånd; de öfriga hafva ögon,
men se icke, och öron, men höra icke.

Om således ett eller flere stånds medlemmar i Sverige ej
skulle finna för godt att sjelfve uppoffra sitt stånd och dess
rättigheter, utan förklarade, att de ville i enlighet med den nu
gällande grundlagen bibehålla dem, så skulle de visst icke
derigenom utsätta sig för någon synnerlig fara från mängdens sida.
De skulle tvertom efter vår öfvertygelse dertill behöfva endast
ett obetydligt mod, så vida de icke alltför mycket misskände
vårt svenska samhällsskick. Ty först och främst skulle då
hvarje rättsinnad medborgare nödgas erkänna, att de endast
begagnat sig af en rättighet, om hvilken de genom lagen
uttryckligen äro försäkrade, och om hvilkens ogiltighet i och för
sig sjelf ännu ingenting är bevist; och sedan skulle densamme
äfven nödgas erkänna, att han sjelf och alla andra vore lagligen
och edeligen förpligtade att uppträda till deras försvar emot alla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/3/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free