Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhället uppstår derigenom, att flera familjer, ehuru
sjelfständiga mot hvarandra, förena sig till ömsesidigt skydd48). Här
inträder följaktligen rättens moment i sin sjelfständighet såsom
begränsning af medlemmarnas ömsesidiga rättigheter och
pligter 44). Hvad de gamla naturrättslärarne yrkade om staten, att
den har sitt ursprung uti ett rättsfördrag, det har sin
tillämpning på det medborgerliga samhället 4‘). De enskilda gälla här
såsom ändamål och den allmänna enheten blott såsom ett
medel för dessa ändamåls säkra och ostörda förverkligande 46). Då
skall förekomma? Eller fordrar icke förnuftet att den fullkomligaste
enhfillighet och samstämmighet skall vara rådande inom hvilket slag
af samhälle som heldst? Man betänke att det i practiska philosophien
aldrig är fråga om det, som ärt utan om det, som bör vara.
4S) Har t. ez. presteståndet verkligen uppkommit derigenom att
flere prestefamiljer förenat sig för ett sådant ändamål? Man kunde
tycka att åtminstone det ståndet väl måtte hafva ett annat och högre
ändamål för sin uppkomst och tillvaro, än detta. För öfrigt behöfver
ju menniskan skydd uti och genom hvad slag af samhälle som heldst,
till och med uti och genom familjen. Eller hvarföre säger man, när
denna är upplöst, om qvinnan att hon är utan beskydd, och om barnen
att de äro värnlösa?
44) En annan skulle tänka, att rätten blott kan begränsa det
menskliga godtycket, men icke att den kan begränsa sig sjelf och de
menskliga rättigheterna. Hvad menniskans pligter beträffar, så har
man i alla tider tänkt att dessa äro bestämda genom moraliska lagen,’
och att de icke ens kunna bestämmas genom någonting annat.
4a) Har t. ez. LB genom ett sådant fördrag blifvit en medlem af
communen i Calmar och af den der varande Lärarecorpsen? Eller
hafva dessa samhällen sjelfve verkligen uppkommit genom ett
rättsfördrag? Att icke all öfverenskommelse eller samstämmighet i viljan är
hvad man allmänneligen kallar ett rättsfördrag, det borde en »specula*
tiv philosoph» dock veta.
40) Här visar LB att han icke har ens en aning om hvad ett
samhälle är. Enligt hans förmenande skall t. ez. den enskilde presten
väl hafva ett ändamål eller vara sjelfändamål, men hela presteståndet
skall icke vara det, utan endast utgöra ett medel för de enskilda pre*
stema. Detta är ju att vända upp och ned på det rätta förhållandet.
Hvarje samhälle är en moralisk personlighet, ett förnuftigt väsende,
hvars organer ock sjelfve äro förnuftiga väsenden. Det är således nöd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
