- Project Runeberg -  Skrifter / Del 3 /
199

(1883-1901) [MARC] Author: Christopher Jacob Boström With: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arfsrätten inom familjen, som är grundad i
fömuftsnödvändig-heten»; att »staten i den vidsträcktare arfsrätten och i
testa-mentsrätten har att göra de inskränkningar, som
omständigheterna föranleda»65); att »det medborgerliga samhället behåller
del i sjelfva rättsskipningen, och utgör området för dess
verksamhet» 56); att »det dervid representeras i [af?] juryn eller
nämnden» 57) o. s. v.

Men hvad vi redan hafva anfört ur den första af LB:s
skrifter kan utan tvifvel betraktas såsom mer än tillräckligt för
vårt närvarande ändamål.

räfctigadt samhälle, som efter sin lag m&ste få disponera öfver all
inom det varande egendom, hvilken ej vidare tillhör någon slägt. Men
vore det förra sjelf ensamt eller det högsta, så hade det likasåväl
egan-derätt till hvad man har kallat danaarf, som någonsin nn staten sjelf
har den. Att åter man icke så ofta kan ärfva efter sjelfva communen
eller corporationen, det kommer sig deraf att den icke så ofta
upplöses. Skulle en sådan upplösning verkligen inträffa, såsom när handt*
verksskråen upplöstes hos oss, så egde de sednaste medlemmarne
onekligen full rätt att sins emellan fördela det helas allmänna förmögenhet.

5&) Och icke endast de inskränkningar, som äro nödvändiga
genom rättens fordringar eller statens förnuftiga ändamål? Då likväl
bägge rättigheterna enligt LB ej äro grundade i förnuftsnödvändighe*
ten d. v. 8. ej hafva någon förnuftig grund, såsom arfsrätten inom
familjen, så tyckes det, att staten väl måtte förfara rättast, om han helt
enkelt afskaffade dem. Det kan man kalla att hafva grundligt
fördjupat sig i statsrätten 1

56) Men om staten skulle anse för godt och ändamålsenligt, att
på annat sätt, än det nu sker hos oss, bestämma bisittame i de
lägsta domstolarne, skulle väl någon kunna påstå och bevisa, att det
medborgerliga samhällets rätt derigenom i något afseende
förnärmades?

Ä7) Huru kan nämnden eller juryn representera t. ex. häradet vid
domstolen, då häradets rätt der vanligtvis icke är i fråga? Och när
detta är händelsen, får väl ej nämnden sitta såsom domare i sin egen
sak, eller huru?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:34:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcjskrift/3/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free