Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med Christi otvifvelaktigt egna ord *), hvilka vi nyss hafva
anfört, det borde man likväl ej kunna betvifla eller bestrida.
Detta kan vara nog för att åtmindstone i allmänhet antyda
den förnuftiga, den rena och kärleksfulla anda, som talar till
oss i den ursprungliga och sanna christendomen, sådan den
fanns och framträdde hos Christus sjelf. Men att en från denna
betydligt afvikande anda ar rådande uti den judiskt-grekiska
christna Theologie, hvilken vi ännu allmänneligen måste inlära
och vänja oss att tro och bekänna såsom den enda sannt
christe-liga, det torde man redan kunna erforderligt inhemta af följande
högst korta anmärkningar.
Den ifrågavarande Theologien säger oss nemligen först och
främst, att vi skole frukta och älska Gud öfver allting d. v. s.
att vi skole betrakta honom på en gång såsom det högsta onda,
ty blott detta kunne vi ovilkorligt och öfver allt annat frukta,
och såsom det högsta goda, ty blott detta kunne vi ovilkorligt
och öfver allt annat älska. Att detta dock är att fordra
någonting rent af motsägande och omöjligt för oss, är klart och
tydligt för hvar och en tänkande, ehuru det icke bemärkes och
inses af den ej tänkande Theologen, hvilken derföre ock ganska
väl kan utan betänkande framställa en sådan der fordran.
Men vidare säger oss ock samma Theologie, att Gud är en
stark hämnare, som för fädernas missgemingar straffar d. ä.
gör illa åt deras barn och efterkommande allt intill tredje och
§erde led, och detta ej blott så länge de sednare ock sjelfve
fortfara att synda, utan äfven och likaså väl sedan de hafva
omvändt sig till Herran, ehuru visserligen då endast till
helso-sam tuktan och pröfning och stadfästelse i det goda. Liksom
i förra fallet barnen ej redan hade nog af att ansvara och lida
för sina egna missgerningar, utan måste derjemte äfven åtaga
sig att ansvara och lida för sina föräldrars eller förfäders; och
liksom i sednare fallet det kunde falla ett förnuftigt väsende
in att tukta den, som redan är sådan han bör vara, eller att
sätta den på något prof, om hvars pålitlighet ingen ovisshet
*) Lärome om yttersta domen och andra af samma slag anse vi blott
vara lagda i Christi mun af Evangelisterne, men aldrig yttrade af honom sjelf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
