Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den allgode, hvad de med bättre insigt och rensinnighet skulle
härleda blott ifrån sig sjelfva och sina medmenniskor. I
allmänhet likna flertalet af våra Theologer i detta afseendet nog
mycket tanklösa barn, som, när de ådragit sig en sådan skada,,
att man måste tillkalla chirurgen, for att rädda dem ifrån dess
följder, hvilka de sjelfve ej kunna inse och beräkna, frukta och
bäfva for denne såsom för den onde, och härleda den smärta*
som under hans operation inställer sig, icke från deras egen
sensibla organism och dess skadade tillstånd, utan endast från.
operateurens onda vilja och verksamhet, hvarfore de också i
honom se endast en elak och skadelysten varelse, som blott vill
göra dem illa. Helt annorlunda förhåller sig naturligtvis i ett
sådant fall den fullväxte och förnuftigt tankande mannen; och
äfven i straffet ser en sådan ej någonting annat i det hela, än
en högst vigtig välgeming för den, som behöfver och
rättvis-ligen erhåller det, ehuru straffmedlet i ett visst fall kan vara
ett öfvergående relativt ondt, när nemligen det menskliga
samhället är den straffande. Ty att Gud hvarken vill eller ens
kan bestraffa d. ä. rätta någon medelst lidanden, då han ej
verkar på någon sinnligt eller medelbart och utifrån, utan
endast omedelbart genom sig sjelf och inifrån, och då han
dessutom är absolut god och välgörande, så att någonting ondt
aldrig kan utgå från honom, det är redan erforderligt bevist på
ett annat ställe, hvarfore vi här kunne åtnöja oss med att
dertill hänvisa (se Anm:r om Helfvetesläran 3:e uppl. pp. 9, 15, 29-
o. följ.).
11. Den värde Theologen försäkrar oss visserligen, »att
det i och för sig goda är eller kan blifva ett ondt för det onda
och för de onda»; men äfven denna försäkran är ingenting
annat, än en af hans vanliga phantasier och orimligheter. Om
det relativt goda, som är endast partielt och i vissa afseenden
ett godt, vete vi ganska väl, att ehuru det för en del af
menniskan kan vara ett godt, kan det dock för en annan del och
det hela af henne vara ett ondt, och likaså att ehuru det
under vissa omständigheter och förhållanden kan vara nyttigt
eller (relativt) godt, kan det dock under andra omständigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>