Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
unna dispenser, utan den tillerkänner den endast en frihet att
göra det inom bestämda gränsor, följaktligen ock en frihet att
deri nom förfara på sätt den sjelf finner bäst och
ändamålsenligast. Inträffar det nu att Faculteten beviljar sådana
dispenser, som uppenbarligen strida emot dess egen bestämmelse,
och derföre af tänkande menniskor måste anses för rent af
olämpliga, så kan den ej säga att detta har sin grund i den
Kongl. Examens-Stadgan, utan hela förfarandet måste då
härröra ifrån några andra orsaker, hvilka man har att söka endast
hos Faculteten sjelf.
Ser man närmare på Kongl. Maj:ts nådiga Förordning, så
vill den för ingen del nedsätta den Philosophiska Faculteten
till ett blott och bart technologiskt institut Tvertom har den
synbarligen till syftemål att så mycket som möjligt förebygga
just den empiriska bornering och den alltupplösande atomism,
som nu äfven inom vårt samfund vill göra sig gällande. Om
den för öfrigt icke inlåter sig i minutieusa bestämningar, så
kan detta efter min tanka ganska naturligt förklaras. Kongl.
Maj:t har utan tvifvel tagit för gifvet, att Faculteten skulle
kunna tillämpa hans Förordning ändamålsenligt, då den väl
måtte känna sin egen bestämmelse och veta sig deruti hafva
den rättaste normen för sina handlingar. Säkerligen har han
således åtmindstone ej väntat sig, att Faculteten skulle kunna
hos sina Candidater gilla fullkomlig okunnighet just uti det
läroämne, i hvilket den sedan skall högtidligt förklara dem för
mästare. En större vigt borde Faculteten förmodas tillerkänna
den vetenskap, af hvilken den sjelf har sin distinctiva
benämning, och på hvilkens utbildning den äfven bor ytterst rigta
hela sin verksamhet, såvida den tillbörligen förstår sina
åligganden. Det är nemligen bekant, att allting rätteligen
benämnes efter det, som deruti är det förnemsta eller dess hufvudsak,
och således i synnerhet efter det, som utgör dess egentliga
bestämmelse eller ändamål. Den sanna vetenskapsmannen söker
ock alltid kunskaper om det enskilta, för att med deras
till-hjelp vinna och utbilda vetenskapen om det allmänna,
hvarigenom äfven det enskilta först erhåller sin rätta och fullstän-
Boströms Skrifter. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
